Sluta blanda bort korten, Regnér!

Beskedet från Åsa Regnér om att regeringen ska utforma en tillfällig lag som stoppar omprövningarna av behov av stöd enligt LSS är välkommet. Det är en samlad funktionsrättsrörelse som tillsammans med andra lyckats pressa fram detta besked från regeringen och det har vi anledning att vara stolta över.

Men som så ofta finns det anledning att lyfta ett varningens finger. Även om många rättighetsbärare nu kan sova lite lugnare ett tag framöver måste vi hålla några saker aktuella.

För det första kan Regnér uppenbarligen inte tala om behoven som grund för LSS-insatser utan att spä på myterna om det utbredda fusket och överutnyttjandet. Det är obegripligt. Det finns ingen av de som vill återupprätta LSS intentioner som på minsta sätt försvarar fusk och kriminalitet. Men för att komma tillrätta med brottslighet behövs inga nya regler eller lagändringar. Det räcker med att tillämpa de bestämmelser som finns. Och den frågan måste skiljas från de rättigheter som vissa personer med funktionsnedsättning uppbär enligt LSS. Sluta blanda bort korten, Regnér!

För det andra innebär ett stopp för omprövningar ingenting för alla dem som redan omprövats och förlorat sin rätt till statlig assistansersättning, eller som fått väsentligt färre timmar beviljade. Här finns alla de människor som media lyft fram, som exempel på hårresande effekter av förvaltningsdomstolars och Försäkringskassans tolkningar av lagen. Mängder av rättighetsbärare har förlorat sin möjlighet att leva ett självständigt liv, att uppnå goda levnadsvillkor och att kunna leva ett liv som andra.

Detta innebär i sin tur att vi just nu lever i rättsosäkerhet. De som förlorat timmar har fått sina beslut omprövade medan de som nu slipper omprövningar får behålla rättigheter enligt tidigare beslut. Likhet inför lagen upphävs därmed. Vad är regeringens besked till alla dem som förlorat sina rättigheter i tidigare prövningar?

För det tredje vet vi att regeringens starka fokus på att minska kostnader oavsett behoven har påverkat alla aktörer inom LSS. Det är inte bara domstolar och Försäkringskassan som uppfattat att det viktigaste just nu är att spara pengar, det gäller även de viktigaste aktörerna inom LSS – kommunerna.

Vi i Funktionsrätt Sverige har fått signaler om att flera kommuner har slutat att bevilja kommunal personlig assistans för att istället ”erbjuda” hemtjänst eller insatser enligt Socialtjänstlagen. Det är helt otillräckligt och används av kommuner för att minska kostnader men leder också till att legitimiteten för Lagen om stöd och service (LSS) urholkas. Och den stora skillnaden mellan LSS och övrig lagstiftning är att LSS är en rättighetslagstiftning. Att runda denna rättighetslag är ett sätt att slippa uppfylla kommunens skyldighet för sina medborgare.

I Stockholm avslås enligt uppgift just nu alla ansökningar om personlig assistans. Det leder till att självständigheten och självbestämmandet inskränks. Följden blir att människor förvägras rätten att arbeta, studera, träffa vänner, gå på konsert och att spontant fatta beslut om någonting alls.

För det fjärde har inte direktiven till sittande LSS-utredning förändrats på någon enda punkt. Regeringen vill uppenbarligen att utredningens främsta uppgift även fortsättningsvis ska vara att spara pengar till statskassan, inte att uppfylla rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Så länge direktiven inte ändras och så länge regeringen fortsätter att hänvisa till denna utrednings resultat innan man är beredd att genomföra förstärkningar av rätten till insatser enligt LSS – så länge kvarstår hoten mot alla dem som är i behov av stöd och service enligt lagen.

Därför är det välkomna beskedet om stopp för omprövningar inte något genombrott. I värsta fall kan det få människor att tro att saken nu är löst. Det är det inte.

Visa alla blogginlägg