Blogginlägg: Vi vill se en funktionshinderpolitik för riktig förändring

Den 30 november beslutar Riksdagen om en ny funktionshinderpolitik. Det är verkligen på tiden.

Regeringen har föreslagit ett nytt nationellt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken. Det nya målet är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Grunden ska vara FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Till Funktionsrätt Sveriges glädje har Socialutskottet lagt till att målet om jämlikhet och delaktighet ska uppnås i ett samhälle som har mångfald som grund. Mångfalden är hela den grund som politiken måste vila på om vi fullt ut ska ta tillvara allas erfarenheter oavsett alla våra olikheter.

Funktionsrättskonventionen har varit giltig i Sverige sedan riksdagen beslutade att anta den 2008. Och det är drygt 17 år sedan riksdagen senast fattade beslut om en funktionshinderspolitik med målet om ett tillgängligt Sverige 2010. När vi ser tillbaka är de rimligt att fråga om vi inte rent av har backat från dessa mål.

Samhället är fortfarande inte tillgängligt, jämlikheten brister och personer med funktionsnedsättningar förlorar gradvis sina möjligheter att leva som andra. Det finns många exempel på att konventionen inte följs av politiska instanser, myndigheter och kommuner.

När riksdagen nu fattar beslut om en ny funktionshinderpolitik måste det vara med ambitionen att besluten ska leda till förändringar i verkligheten.

De senaste åren har fler än tusen personer förlorat sin rätt till personlig assistans efter flera uppmärksammade domar i Högsta förvaltningsdomstolen. Försäkringskassan har spätt på utvecklingen genom hårdast tänkbara tolkning av dessa domar. Trots att reformutrymmet kanske aldrig varit större i Sverige så är det på insatser enligt LSS och långsiktig samhällsplanering som besparingar sker.

Efter att regeringens strategi för funktionshinderpolitiken 2011-2016 utvärderats med dystert resultat har arbetet avstannat på många myndigheter. Flera av dem säger att de saknar inriktning för sitt arbete. Och myndigheternas regleringsbrev 2017 visar att det funktionshinderpolitiska perspektivet saknas.

Tio myndigheter har kvar formuleringar som härstammar från en proposition år 2000. Det nya funktionshinderpolitiska målet bör innebära att instruktionerna uppdateras snarast. Fler myndigheter borde få uppdrag att analysera de nya funktionshinderpolitiska målen och de kritiska rekommendationer som FNs övervakningskommitté har gett till Sverige.

Vi i Funktionsrätt Sverige har lämnat konkreta förslag om hur arbetet i regering och myndigheter ska kunna bidra till ett samhällsbygge som fungerar för alla.

Människorättsperspektivet är viktigare än någonsin med de kalla vindar som blåser i världen. För att ingen ska lämnas utanför måste maktordningar förändras så att inte personer med funktionsnedsättning för evigt hamnar sist i kön.

Vi ser fram emot att alla politiska partier visar handlingskraft och vilja att förändra samhället utifrån funktionsrätt. Då blir samhället bättre för oss alla.

 

 

Visa alla blogginlägg