Debatt: Dagens skola är inte för alla barn

Vi har ett skolsystem som i drygt 20 års tid har tillåtit att en av fyra elever hamnar utanför. Allt tyder på att den grupp som inte uppnår godkända betyg ökat med skolans förändrade kunskapskrav, skriver Funktionsrätt Sverige, Autism- och Aspergerförbundet, Attention och Afasiförbundet i Dagens Samhälle.

I början av februari kom resultaten från en viktig svensk forskningsstudie på barn i årskurs 6. Studien* som genomförts av bland andra professorerna Elisabeth Fernell och Christopher Gillberg visar att elever som blivit underkända i minst ett ämne hade signifikant lägre kognitiva testresultat och fler svårigheter än de som var godkända i alla ämnen. Forskarna menar att resultatet talar för att det finns elever i grundskolan som inte har förutsättningar att klara de krav som läroplanen ställer.

Vi är inte överraskade, vi vet sedan länge att en stor andel av dessa elever har diagnosticerade eller icke-diagnosticerade kognitiva och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism, ADHD eller språkstörning.

Autism- och Aspergerförbundets skolenkät (2016) och Attentions rapport ”Det finns så mycket kunskap om NPF, kan inte begripa varför den inte når ut i skolorna” (2017) visar att problemen har ökat de senaste åren.

Den förstnämnda enkäten visar att drygt 50 procent av eleverna saknade godkända betyg i svenska, matematik och engelska. Båda enkäterna visar att frånvaron för den här gruppen är alarmerande hög: 51 procent har problematisk frånvaro. Flickor är överrepresenterade, redan från förskoleklass har 46 procent av flickorna sådan frånvaro.

Att betygssystemet från 2011 ställer högre krav på kognitiva förmågor är ingen nyhet. I styrdokumenten utkristalliserar sig fem övergripande förmågor -The Big 5:

1. Analysförmåga, t.ex. att beskriva orsaker och konsekvenser.

2. Kommunikativ förmåga, t.ex. att framföra och bemöta argument.

3. Metakognitiv förmåga, t.ex. att lösa problem med anpassning till en viss situation.

4. Förmåga att hantera information, t.ex. att kritiskt granska en text.

5. Begreppslig förmåga, t.ex. att relatera språkliga begrepp till varandra.

De här förmågorna tangerar de centrala svårigheterna inom neuropsykiatriska diagnoser; Svårt att förstå orsak och verkan, socialt samspel och kommunikation, bristande inlevelseförmåga och anpassningsförmåga, svårt med problemlösning, att förstå undertext samt med begreppsbildning.

Vissa barn med dessa utmaningar kan nå målen med anpassningar eller stöd utifrån sina behov. Andra har en ojämn begåvningsnivå och skulle kunna briljera i vissa ämnen om vissa undantag i delar av bedömningen görs. Den så kallade PYS-paragrafen, som ger lärare möjlighet att göra undantag från vissa kunskapskrav är bra, men används sällan.

Idag kan skolan inte erbjuda en lärmiljö som fullt ut är socialt, pedagogiskt eller fysiskt tillgänglig för alla elever, men trots det mäts elevernas kunskaper mot samma norm som de övrigas.

Funktionsrätt Sverige och flera av våra medlemsförbund har sedan den nya läroplanen (LGR11) infördes, enträget lyft frågan utan att få gehör. Det finns en stor tilltro hos både skolmyndigheterna och politiker att specialpedagogiskt stöd och inkluderande skolmiljöer ska kompensera för glappet mellan kunskapskrav och svårigheter. I den bästa av världar ja. Men verkligheten är en annan.

Vi möter föräldrar som går ned på deltid eller är sjukskrivna därför att skolan brister. Vi träffar barn som inte uppnår godkända betyg. Vi hör om barn som har problematisk skolfrånvaro eller som helt har slutat att gå till skolan. Vår bild är till skillnad från Skolverkets att denna grupp ökat och att utvecklingen dramatiskt påskyndats sedan 2011 då LGR11 infördes och ”The big 5” slog igenom på skolorna.

Vi vill se en skola för alla barn – men då måste det finnas en flexibilitet i metodik och pedagogik, i bedömningsinstrumenten, kunskapskraven och betygssystemet. Vi efterlyser därför en genomgripande nationell studie om hur kunskapskraven i LGR11 slår i förhållande till barn med neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar. En studie som dessutom ställer kunskapskraven i relation till de anpassningar och stöd som de elever som inte uppnår kunskapsmål och godkända betyg får. Tjugo år där en av fyra elever lämnar nian utan godkända betyg är tjugo år för mycket.

Lars Ohly, ordförande Funktionsrätt Sverige

Lars Berge – Kleber, ordförande Afasiförbundet/Talknuten

Anne Lönnermark, ordförande Autism- och Aspergerförbundet

Ann-Kristin Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention

*http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Originalstudie/2018/02/Har-alla-barn-i-grundskolan-forutsattningar-att-klara-nya-laroplanens-krav/

Artikeln i Dagens Samhälle