I maj 2016 kom direktiven till utredningen av LSS  och regeringen utsåg Desirée Pethrus till särskild utredare för att se över assistensersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen om stöd och service (LSS). Syftet med uppdraget är att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och mer träffsäkra insatser. Utredaren ska också se över att lagstiftningen främjar jämlikhet i livsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

Om LSS-utredningen på regeringens webbplats

Funktionsrätt Sverige känner stor oro för att fokus i utredningen blir krasst ekonomiskt med siktet inställt på besparingar, istället för ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv med syfte att stärka reformens ursprungliga intentioner.Vi ser fram emot att vara delaktiga i själva utredningsarbetet och vill då gärna bidra med våra erfarenheter och kunskaper. Långt innan direktiven för utredningen var färdiga framförde vi i en skrivelse fyra grundläggande frågor som vi är angelägna om att utredningen kommer att beakta.

LSS måste säkerställas som rättighetslag

LSS skiljer sig från annan lagstiftning, då den tillerkänner en rad rättigheter till insatser åt de personer som omfattas av lagen. De flesta andra lagar som reglerar välfärdsinsatser är ramlagar, där kommuner, landsting och stat organiserar och tillhandahåller insatser utifrån lagstiftarens intentioner. Det innebär också ett visst utrymme för respektive huvudman att utforma tjänsterna. Det kommunala självstyret gör att olika landsting och kommuner gör olika prioriteringar och därför skiljer sig välfärdstjänsterna åt i sin utformning.

Funktionsrätt Sverige menar att  utredningen bör se över hur det kan säkerställas att LSS tillämpas som rättighetslag för goda levnadsvillkor enligt lagstiftarens intentioner, och hur rättighetskonstruktionen för lagen kan säkerställas för framtiden.

FN-konventionen föreskriver en höjd ambition

Sedan Sverige undertecknat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, har vi starkare förbundit oss att efterleva mänskliga rättigheter såsom de definieras i konventionen. Flera av de rättigheterna ryms till delar inom LSS. Det är alltså inte förenligt med internationell rätt att begränsa redan etablerade rättigheter som definieras i konventionen.

Funktionsrätt Sverige menar därför att utredningen bör utvärdera LSS utifrån konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och föreslå åtgärder som förstärker Sveriges efterlevnad av konventionen. 

LSS förändrade tillämpning måste utvärderas

Under de år som LSS funnits har rättstillämpningen förändrats. Ett antal domar har kommit att få stark prejudicerande effekt. Trots att de enskilda domarna har haft individuella faktorer som varit avgörande för de enskilda utfallen, har de kommit att uttolkas som allmänt gällande för kommande prövningar av rätten till insatser. Bland annat har rätten till assistans inskränkts i ett flertal domar, rätten till råd och stöd har i princip fallit bort och även principen om merkostnadsersättning. Den enskildes inflytande över insatser har också inskränkts. Tillämpningen av LSS har genom en rad av utfall i högsta rättsinstans kommit att urholka lagens intentioner.

Funktionsrätt Sverige menar därför att utredningen behöver utvärdera hur rättstillämpningen kommit att förändra de tio olika insatserna och föreslå åtgärder för att lagens ursprungliga intentioner ska uppfyllas i framtiden.

Vinster och kostnader med LSS måste balanseras

Kostnaderna för LSS har ett stort fokus i den politiska debatten och kommer sannolikt vara ett fokus i den kommande utredningen.

När LSS infördes i början av 1990-talet, befann sig Sverige i en historiskt mycket svår ekonomisk situation, men man valde ändå att genomföra reformen med argumentet att människor med funktionsnedsättning inte fått del av välfärdsutvecklingen i samma utsträckning som den övriga befolkningen. LSS har bidragit till att utjämna skillnaderna i levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning och övriga befolkningen. Samhällsinsatser som utjämnar klyftor i levnadsvillkor skapar stora samhällsvinster, både rent ekonomiska vinster men också välfärdsvinster i ett vidare perspektiv. När kostnaderna för olika samhällsinsatser ska utvärderas, är det därför viktigt att också utvärdera vinsterna.

Funktionsrätt Sverige menar därför att utredningen behöver belysa samhällsvinsterna med LSS.

Läs vår skrivelse i sin helhet om den kommande LSS-utredningen

Läs vårt pressmeddelande med kommentarer till direktiven