Funktionsrätt Sverige positiva till förslag om bättre uppföljning i skolan

Nyligen presenterades ett betänkande med ett flertal förslag till förbättrad uppföljning och statistik för att synliggöra situationen för barn och elever med funktionsnedsättning i skolan. Funktionsrätt Sverige har länge efterfrågat nationell statistik och ställer sig därför mycket positiva till inriktningen i utredningsförslagen.

– Idag saknas det helt nationell statistik om hur stödet till barn och ungdomar med funktionsnedsättning i skolan fungerar och vilka brister som faktiskt finns. Det innebär att gruppen i hög utsträckning missas när nya nationella riktlinjer, förordningar och lagförslag tas fram. Statistik och insamling av annan data ökar väsentligt kunskapsläget och förbättrar därför skolans förutsättningar att forma verksamheten efter barnen som går där, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Här är några av förslagen i betänkandet Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever i förskola och skola (SOU 2023:96).

  • En skärpning av myndigheters (främst Skolverkets) instruktioner så att information om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning organiseras systematiskt och samlas in på nationell nivå.
  • Flera metoder för bättre uppföljning genom att bland annat barns egna erfarenheter samlas in; att mätmetoder tas fram så att resultat ska kunna jämföras över tid.
  • Riktade forskningsinsatser så att det över längre tid går att mäta orsakssammanhang mellan bland annat stödinsatser, olika funktionsnedsättningar och olika arbetssätt.

Ingen samlad bild

Förslagen om en bättre uppföljning ligger helt i linje med Funktionsrättskonventionen, som Sverige har ratificerat. Staten har åtagit sig att samla in statistik och annan relevant information om personer med funktionsnedsättning inom alla samhällsområden. Ett bra underlag ska ligga till grund för att vi effektivt ska kunna förbättra olika samhällsområden.

– Vi har länge efterfrågat en förbättrad nationell statistik på skolområdet. Idag finns ingen samlad bild över hur skolsituationen ser ut för barn och elever med funktionsnedsättning i någon skolform – från förskolan till vuxenutbildningen. Vi vet inte hur de når skolans mål och eftersom kunskapen inte finns är det vanligt att barn och ungdomar med funktionsnedsättning glöms bort till exempel i statliga utredningar, säger Nicklas Mårtensson

 


Varför är det viktigt att samla in data och statistik om barn och elever med funktionsnedsättning?

Skolan har inte bara ett uppdrag att främja barns lärande och kunskapsutveckling, utan också ett kompensatoriskt uppdrag som syftar till att uppväga skillnader mellan olika elever.

De stödinsatser som ges enligt skollagen, följs inte heller upp i tillräckligt stor utsträckning. Det är inga nyheter. Vi känner till på årsbasis hur många som har ett åtgärdsprogram, men inte vilka de är. Samtidigt vet vi att barn och elever inte alltid får det stöd och eller de anpassningar de behöver. I många fall där de ändå får stöd saknas dock en kartläggning av de individuella behoven som gör att stödet inte fungerar full ut.

När förslag sedan presenteras saknas många gånger en funktionsrättskonsekvensanalys.

Vad händer nu?

Nu återstår att säkerställa att förslagen blir verklighet. Funktionsrätt Sverige kommer fortsätta att påverka politiker och andra beslutsfattare när ett gediget underlag nu finns på plats. Det kommer att ta tid men vi är ett steg närmare att skapa bättre förutsättningar för alla barn och elever med funktionsnedsättning inom det svenska skolväsendet.

Läs även vår debattartikel i Sydsvenskan

Samtidigt publicerades en debattartikel i Sydsvenskan med utredare Magnus Tideman och Funktionsrätt Sveriges ordförande Nicklas Mårtensson.