Efter valet
Vi vet att valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning är lägre än hos övriga befolkningen. Statistiska centralbyråns analys av valdeltagandet i riksdagsvalet 2018, visade att de skilde hela 7 procent i valdeltagande mellan röstberättigade personer med funktionsnedsättning och röstberättigade personer i resten av befolkningen. Siffrorna för höstens val är ännu inte färdiga. Det finns både kända och mindre kända skäl till att valdeltagandet är lägre bland personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om otillräcklig och otillgänglig information – både kring politiska frågor och partipolitik – men också om hinder vid själva valförfarandet. Studier visar också att en känsla av politiskt utanförskap ökar risken för att en person avstår från att rösta. Efter riksdagsvalet i september genomförde Funktionsrätt Sverige två enkäter. Den ena handlade om hur medias valrapportering upplevdes, med avseende på relevans och tillgänglighet. Den andra ställde frågor kring hinder för själva valdeltagandet.
Läs våra rapporter!
Utvärdering av funktionsrättsfrågor i media inför valet 2022
Hinder för att rösta i valet 2022