Skola och arbetsmarknad på agendan i regeringens funktionshindersdelegation

Igår samlades regeringens funktionshinderdelegation, denna gång med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och utbildningsminister Anna Ekström. Socialminister Lena Hallengren ledde mötet.

Anna Ekström, Lena Hallengren samt Ylva Johansson
Foto: Lotta Håkansson

Från Funktionsrätt Sverige var ordförande Elisabeth Wallenius, styrelseledamot Lotta Håkansson med flera  på plats och hade flera viktiga frågor till ministrarna.

Lena Hallengren inledde mötet och pratade bland annat om Styrutredningens betänkande som lämnades i maj.

”Utredningen är en viktig pusselbit. Funktionshinderspolitiken ska vara en integrerad del av mänskliga rättigheter”, sade Lena Hallengren. ”Utredningen tar sin utgångspunkt i den verklighet som finns. Nu bereds utredningen inom regeringskansliet.”

Lena Hallengren betonade att LSS och personlig assistans är fortsatt viktiga frågor.

”Här ligger Januariavtalet ligger till grund”, fortsatte Lena Hallengren. ”Det gäller bland annat lagrådsremiss om andning som blir proposition. Det kommer också en lagrådsremiss om sondmatning som ska bli proposition. Därefter kommer en utredning om avsmalnat föräldraansvar samt 2021 om huvudmannaskapet.”

Till Ylva Johansson ställde vi bland annat frågor om inriktningen på regeringens arbetsmarknadspolitik för personer med funktionsnedsättning. Vi efterfrågande klargörande av Januariavtalets formulering om att just personer med funktionsnedsättning ska undantas från förändringarna som just nu sker av Arbetsförmedlingen och vad som kommer att erbjudas istället?

”De flesta personer med funktionsnedsättning är inte kodade, de berörs som alla andra arbetssökande av förändringen, sade Ylva Johansson. För personer som är kodade, kommer det i princip att fortsätta som det varit. Arbetsförmedlingen har huvudansvaret, men stödet kan ges av andra aktörer. Men det är en turbulent tid innan förändringen satt sig. Alla är inte digitala och då måste man kunna boka möte i sin hemkommun.”

”Men vi har ett besvärligt läge”, fortsatte Ylva Johansson. ”Den största utmaningen är budgeten för arbetsmarknads­politiken. I december klubbades M+KD+SD:s budgetmotion, som innebar en abrupt nedskärning. Förvaltningsanslaget till AF minskade med en miljard. Nu är 1600 personer uppsagda. Både arbetsförmedlare och specialister får gå. Men det är fortsatt 9000 anställda, vilket är vad Arbetsförmedlingen hade för tio år sedan. Långsiktigt är det kanske en lagom storlek. Den andra besparingen gäller arbetsmarknadspolitiska insatser, 2,7 miljarder. Här har det krävts nödbroms, arbetssökande erkänns behov av stöd, men insatserna finns inte finansierade. Där har regeringen tillfört resurser i Vårändringsbudgeten, men inte fullt ut.”

Vi betonade också det stora behovet av att utveckla de insatser som Arbetsförmedlingen idag erbjuder personer med funktionsnedsättning. De arbetsmarknadspolitiska stöden för personer med funktionsnedsättning behöver reformeras.

”Utformningen av de arbetsmarknadspolitiska stöden är intressant, det vill jag gärna att vi pratar vidare om”, sade Ylva Johansson. ” Det är mänskligt att känna stor oro, ändå läge att gå vidare och utveckla. Vi har börjat planera för nästa programperiod för ESF-fonden från 2021 och lagt ut uppdrag  på ESF-rådet.”

Med Anna Ekström diskuterade vi bland annat vad regeringen menar med den formulering i januariavtalet som handlar om att ”inkluderingstanken i skolan har gått för långt”. Formuleringen står i strid både med skollagens skrivningar och de åtaganden som Sverige gjort i och med ratificeringen av Funktionsrättskonventionen.

”Jag förstår er kritik för formuleringen i Januariavtalet”, sade Anna Ekström. Men det finns en väldig trötthet på reformtrycket som varit i skolan. Bara under min tid så har vi ändrat läroplanen tre gånger. Inkludering är också en sak, placering av elever en annan. Det finns många exempel på elever som gått miste om särskild undervisning av rädsla för tillbakagång till gamla tiders obs-klasser. Det gäller att hitta ett jämviktsläge, för många ska inte bara sättas in i stora grupper, men heller inte en total avskiljning i mindre grupper. Oavsett hur eleverna får sin undervisning, så har elever med behov av särskilt stöd rätt att få det.”

Anna Ekström menade att det inte finns några planer på en tillbakagång till gamla tiders uppdelning, exempelvis i skilda undervisningsgrupper.

”Mitt svar på frågan är nej, den nya skollagen har hindrat mindre undervisningsgrupper. Elever ska känna samhörighet med en klass, men kan behöva viss undervisning i mindre grupp.”. sade Anna Ekström.

Nästa möte i funktionshinderdelegationen är planerad till slutet av september.

Läs våra fullständiga frågor till Ylva Johansson

Läs våra fullständiga frågor till Anna Ekström