Kristdemokraterna

Ja. I förarbetena till rättshjälpslagen anför lagstiftaren att det inte är ändamålsenligt att koppla behovet av rättshjälp direkt till en funktionsnedsättning, utan att varje enskilt fall ska bedömas.

En funktionsnedsättning innebär inte per se att personen ifråga inte själv har förmåga att driva processen eller att personen inte har inkomst att betala för ett biträde eller en försäkring. Det heter att om den rättssökande själv har möjlighet att ta tillvara på sina intressen kan han eller hon inte anses ha behov av biträde. Det är en god princip, men en funktionsnedsättning kan naturligtvis utgöra ett hinder för att själv ta tillvara på sina intressen.

Det är också så att lagen även säger att om en tvist är av stor betydelse för den enskilde så ska rättshjälp finnas att tillgå. LSS-mål är exempel där utfallet kan ha stor betydelse för den enskilde. Mot bakgrund av utvecklingen där det har blivit svårare att få stöd enligt LSS och där den enskilde ofta ställs inför avslagsbeslut som ofta överklagas anser vi att det behöver utredas hur domstolarna ska tolka rättshjälpslagen.