European Disability Forum, EDF, har skrivit en rapport till FN:s övervakningskommitté för Funktionsrättskonventionen (CRPD) inför kommitténs beslut i mars 2022 om en frågelista till EU. Konventionsstaten, i detta fall EU, brukar få cirka ett år på sig att skicka sin rapport till FN med svar på frågorna. Rapporten kan alltså bli klar under det svenska ordförandeskapet i EU det första halvåret 2023.

Funktionsrätt Sverige är medlemmar i European Disability Forum som tagit fram rapporten. I december 2019 lanserades det svenska civilsamhället rapporten Respekt för rättigheter? som handlar om genomförande av Funktionsrättskonventionen i Sverige.

Funktionsrätt Sverige anser att, trots stora brister, så har EU lyckats bättre än Sverige med att involvera organisationer i lagstiftning som kopplar till konventionen. Till exempel är det EU, inte Sverige, som tagit initiativ till tillgänglighetslagar med referens till funktionsrättskonventionen. Flera punkter som lyfts av EDF har likheter med områden som lyfts i civilsamhällets rapport om läget i Sverige till exempel:

• Lagstiftning: Behov av en översyn av befintlig lagstiftning och policy för att leva upp till konventionen. Det finns stora brister i effektivt genomförande och efterlevnad. Krav på konsekvensanalyser inför framtagande av nya lagar.
• Strategi: Behov av konkret tidsatt handlingsplan för genomförande av konventionen med avsatta resurser.
• Aktiv involvering: Det saknas en strukturerad dokumenterad process för samråd med personer med funktionsnedsättning och deras representativa organisationer. Digitala plattformar för offentliga samråd är inte tillgängliga och finns sällan i lättlästa format. Brister i insyn och öppenhet särskilt i rådet.
• Diskriminering: EU:s antidiskrimineringslagstiftning är inkonsekvent. Personer med funktionsnedsättning är inte fullt skyddade. Brister som rör AI lyfts fram.
• Ökad medvetenhet: Behov av kampanjer för att motverka fördomar och öka kunskap om funktionsrätt. Behov av ökad kunskap inom förvaltning. Mainstreaming i europeiska planeringsterminen.
• Tillgänglighet: Personer med funktionsnedsättning saknar fortfarande lika tillgång till den byggda miljön, transporter, digital teknik, information och kommunikation och tjänster. Brister i omfattning och uppföljning av lagstiftning för tillgänglighet samt standardisering.
• Tillgång till rättvisa: Rättssystemet på EU- och nationell nivå är inte fullt tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. EU utvärderar inte rättssystemets överensstämmelse med CRPD.
• Våld: Personer med funktionsnedsättning löper fortfarande högre risk för våld och övergrepp än andra människor. EU har inte ratificerat Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor och våld i hemmet.
• Hälsa: EU tar inte hänsyn till rättigheter och behov för personer med funktionsnedsättning i politiken för hälsa. Det omfattar även brister i åtgärder som vidtogs under covid-19-pandemin och den europeiska planen för att bekämpa cancer.
• Statistik och datainsamling: Mycket begränsade tillförlitliga uppgifter om personer med funktionshinder finns tillgängliga på EU-nivå. Data är inte heller uppdelade efter olika typer av funktionshinder, kön och ålder, och datainsamling kanske inte är tillgänglig för alla personer med funktionsnedsättning. EU misslyckas med att samla in uppgifter om människor som bor på institutioner och gruppboenden.
• Genomförande och övervakning av CRPD: EU har inte en CRPD-enhet, utsett kontaktpunkter i alla institutioner, byråer och organ eller upprättat en interinstitutionell mekanism för samordning av genomförandet av konventionen mellan kommissionen, parlamentet och rådet .

Förutom EDF:s alternativrapport har tolv organisationer som representerar olika diskrimineringsgrunder och jämlikhetsorgan i Europa lämnat en gemensam skrivelse om starkare skydd mot hatbrott, hatyttringar och diskriminering med betoning på intersektionalitet i EU:s rättsakter och politik.

EU fick rekommendationer från FN:s funktionsrättskommitté första gången i september 2015. En av rekommendationerna handlade om att presentera ett förslag till tillgänglighetslag ”European Accessibility Act”, som skulle vara i linje med allmän kommentar 2 om tillgänglighet. Kommissionen presenterade ett lagförslag redan i december samma år. Tillgänglighetslagen ska vara införd i medlemsländernas lagstiftning senast 28 juni 2022.

Sverige lämnade sin kombinerade 2-3 rapport till FN i oktober 2019. Det finns ännu inget känt datum för när Sverige ska träffa övervakningskommittén i Geneve. Det blir tidigast under 2023.

EDF:s information och rapport till FN, 16 februari 2022.

Tolv europeiska organisationer om jämlikhet, hatbrott, intersektionalitet mm till FN februari 2022

Den svenska rapporten Respekt för rättigheter, från december 2019.