Valet 2022 - Funktionsrätt Sverige

Valet 2022 handlar om jämlik hälsa

Mer än var fjärde person i den svenska befolkningen har någon form av funktionsnedsättning. Bland personer med funktionsnedsättning rapporteras sämre livsvillkor, levnadsvanor och en sämre hälsa jämfört med personer utan funktionsnedsättning.

En jämlik och personcentrerad vård, där alla människor får samma goda tillgång till diagnostik och behandling, skapar viktiga förutsättningar för en jämlik hälsa. Men för att hälsan ska bli jämlik krävs också trygghet och rättvisa, fungerande skola och utbildning, en inkluderande arbetsmarknad och trygg ekonomi för alla.

Samtliga faktorer som påverkar hälsan är centrala rättigheter i FN:s funktionsrättskonvention.

Så länge rättigheterna inte efterföljs kommer inte heller hälsan i landet att vara jämlik – det hänger ihop. Inför valet 2022 vill vi se politisk vilja att åtgärda de brister som finns inom samtliga dessa områden.

Vi har konstruktiva och väl underbyggda förslag

Funktionsrätt Sverige driver frågor som har betydelse för livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Vi har tillsammans med våra 50 medlemsförbund den samlade erfarenheten och kunskapen.

Vi har dessutom förslag på konstruktiva lösningar och erbjuder vår kompetens för att bidra till en gynnsam utveckling på dessa områden.

Fem valfrågor

Inför valet vill vi driva fem särskilt viktiga frågor. Varje fråga vilar på rätten till jämlik hälsa.

Personcentrerad och jämlik vård för alla

Det spelar ingen roll vem du är eller var i landet du bor – du har rätt till en jämlik vård. Men idag är det många som inte får sina rättigheter tillgodosedda.

Personer med funktionsnedsättning upplever en sämre hälsa och drabbas särskilt hårt av den ojämlika vården. Det gäller både diagnostik och behandling. Strukturer inom vården byggs upp kring de som har minst behov.

Funktionsrätt Sverige vill:

Att regeringen tar fram en nationell handlingsplan för att identifiera och åtgärda ojämlikheter i hälsa och vård (inklusive tandvården). Planen ska omfatta både diagnostik och behandling så att överdödligheten i vissa sjukdomar hos personer med funktionsnedsättning elimineras.
Att personcentrerad vård genomförs i hela landet och att funktionsrättsrörelsen involveras i arbetet.

Fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete

Många personer med funktionsnedsättning står utanför arbetsmarknaden – oavsett konjunktur. De senaste åren har möjligheten till arbete försämrats ytterligare på grund av reformeringen av Arbetsförmedlingen. Långtidsarbetslösheten har också ökat i spåren av pandemin. Idag är cirka 40 000 personer med funktionsnedsättning långtidsarbetslösa.

Funktionsrätt Sverige vill:

Se en nationell handlingsplan med åtgärder för att höja sysselsättningsgraden i nivå med övriga befolkningen.
Se en rejäl satsning för ett mer inkluderande arbetsliv – riktad mot de som idag står längst ifrån arbetsmarknaden.
Att de arbetsmarknadspolitiska stöden reformeras. Arbetsförmedlingen behöver fler verktyg och mer specialistkompetens. De arbetssökande – men även arbetsplatserna – behöver kunna erbjudas ett mer långvarigt stöd.
Att skyddet mot diskriminering säkerställs i arbetslivet. Det behövs ett bättre stöd för arbetsplatsernas inkluderande arbete och lagkraven på aktiva åtgärder måste förtydligas.

Alla elever har rätt till en fungerande skolgång

Omkring 15 procent av alla elever lämnar skolan utan fullständiga betyg. Många av dem har funktionsnedsättningar. Många elever med problematisk skolfrånvaro kan misstänkas ha funktionsnedsättning.

Alla elever ska få adekvat stöd, förståelse och anpassning i skolan och under fritiden. Detta ska ske inom ramarna för ett inkluderande skolsystem.

Funktionsrätt Sverige vill:

Att det tas fram en nationell handlingsplan som säkerställer alla elevers rätt till en inkluderande utbildning – i lärmiljöer som utformats utifrån principen om universell utformning.
Att det fria skolvalet verkligen gäller alla elever. Ta bort skrivningarna i skollagen som ger möjlighet för skolor att neka elever på grund av organisatoriska och ekonomiska svårigheter.
Att nationell statistik förbättras, så att den visar hur stödet till elever fungerar och vilka brister som faktiskt finns, men även hur stor andel bland elever med problematisk frånvaro som har funktionsnedsättning.
Att en likvärdig tillgång till elevhälsa säkerställs – över hela landet.

Reformera rättshjälpssystemet

Alla ska ha tillgång till rättvisa. Idag avslås de allra flesta ansökningar om rättshjälp och många har inte tillgång till rättssystemet på lika villkor som andra.

Om du får avslag på en ansökan om sjukersättning eller personlig assistans är det nästan omöjligt att få ekonomiskt stöd för att anlita ett juridiskt ombud. Både funktionsrättsrörelsen och forskare i juridik har påpekat att det här är en orimlig situation.

Funktionsrätt Sverige vill:

Att en statlig utredning tillsätts för att förbättra tillgången till rättshjälp för den enskilde.
Att det införs kostnadsfri rättshjälp i förvaltningsrättsliga tvister.
Att den bristande tillgängligheten i rättslokaler åtgärdas – både för allmänhet och anställda.
Att budgetmedel tillsätts för att höja kompetensen om mänskliga rättigheter och funktionsrätt inom hela rättsväsendet.

Lagstifta om skydd mot hatbrott

Lagstiftningen mot hatbrott gäller inte alla. 2017 stärktes skyddet för transpersoner i Sverige. Nu vill vi se ett motsvarande rättsskydd för personer med funktionsnedsättning.

Funktionsrätt Sverige vill:

Att lagstiftningen förändras så att personer med funktionsnedsättningar skyddas mot hatbrott

Vi uppmanar landets politiker…

För att skapa ett hållbart och inkluderande samhälle för alla behöver vi se till att funktionsrätten kommer in i all politik redan från början. Här är Funktionsrätt Sveriges övergripande uppmaningar till politiken. Vi uppmanar landets politiker:

Att höja statsbidraget till funktionsrättsrörelsen. Det är helt nödvändigt om organisationer som representerar personer med funktionsnedsättning ska ha goda förutsättningar att verka självständigt.
Att säkerställa att organisationer som representerar personer med funktionsnedsättning är aktivt involverade i alla beslut som berör dem – och i övervakning av Funktionsrättskonventionen.
Att införa jämlikhetsbudgetering – med inkluderande budgetprocesser nationellt, regionalt och lokalt i syfte att minska ojämlikhet för hela befolkningen.
Att öka kunskapen om universell utformning på alla nivåer – på myndigheter, i regioner och inom kommuner.
Att ta fram en handlingsplan för att undanröja hinder för tillgänglighet och integrera universell utformning i all offentligt finansierad forskning och utveckling.
Att uppdatera kommittéförordningen med krav på att statliga utredningar alltid gör konsekvensanalyser som gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Vill du veta mer?

Rapporten “Respekt för rättigheter?” (2019)

Civilsamhällets granskning av hur Sverige lever upp till Funktionsrättskonventionen.

Respekt för rättigheter? – vad har hänt två år senare? (2021)

Funktionsrätt Sveriges senaste uppföljningsrapport av hur Sverige lever upp till konventionen.

Nödvändiga arbetsmarknadsreformer – funktionsrättsrörelsens 73-punktsprogram

73 konkreta och genomförbara förslag som överlämnades till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i juni 2021.