Funktionsrätt Sverige träffar ofta politiker och statsråd i regeringen. Vi medverkar i regeringens funktionshindersdelegation och har även enskilda möten med ministrar. Under våren 2019 har vi en rad möten inbokade med regeringens statsråd. Nedan kan du läsa om vilka statsråd vi hittills träffat och vilka frågor vi diskuterat.

Dessa övergripande utgångspunkter lyfter vi med alla statsråd vi träffar:

Trots politisk samsyn i riksdagen kring att mänskliga rättigheter är utgångspunkt för de funktionshinderpolitiska målen så ökar ojämlikheten och FN kritiserar Sverige för brister i genomförandet av ett rättighetsbaserat angreppssätt.

Rättigheter rör alla politikområden och kräver ett tydligt politiskt ansvarstagande i hela regeringen. Universell utformning, UU, är en av inriktningarna för politiken som kompletterar lagar om tillgänglighet, skydd mot diskriminering och rätt till individuellt stöd för att leva självständigt. Funktionsrätt Sverige vill se att hela regeringen använder UU som en process för att ingen ska lämnas utanför i politiska beslut och lagstiftning. Offentliga medel ska användas till att öka jämlikhet och inkludera den mänskliga mångfalden, aldrig riskera att utestänga delar av befolkningen.

Följande statsråd har hittills kontaktats med förfrågan om möte

Stefan Löfven, statsminister

Isabella Lövin, miljö- och klimatminister

Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister

Tomas Eneroth, infrastrukturminister

Per Bolund, finansmarknad- bostadsminister

Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister

Amanda Lind, kultur- och demokratiminister

Anders Ygeman, energi- och digitaliseringsminister

Anna Ekström, utbildningsminister

Lena Hallengren, socialminister

Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister

Ardalan Shekarabi, civilminister

Magdalena Andersson, finansminister

 

Den 9 april träffade Elisabeth Wallenius socialminister Lena Hallengren. Även Mikael Klein, intressepolitsik chef samt Sofia Karlsson, intressepolitisk utredare var med på mötet. På agendan stod funktionshinderspolitiken och den så kallade styrutredningen, LSS samt jämlik hälsa. 

I bild från vänster Sofia Karlsson och Mikael Klein, Funktionsrätt Sverige. Till höger Lena Hallengren.

Bland annat lyftes frågan om införlivande av funktionsrättskonventionen i lagstiftning, i likhet med barnrätt och transpersoners rättigheter.

Lena Hallengren menade att innan konvention kan bli lag, måste mycket vara på plats i form av kunskap och beredskap. Att göra konventionen till lag rakt av löser inte allt.

På området jämlik hälsa lyfte vår intressepolitiska utredare Sofia Karlsson behovet av stärkta patienträttigheter och även stärkta skyldigheter för regioner.  Men också större möjligheter för patienter att utkräva rättigheter Exempel från Norge där man har patientombudsman togs upp.

Lena Hallengren menade att det inte är en fråga om ansvarsfördelning mellan stat, region, kommun, utan om hur samordningen utvecklas. Hon betonade också att vården aldrig får vara diskriminerande och att funktionsrättsfrågorna måste lyftas för ökad medvetenhet.

Även LSS frågan togs upp och vår intressepolitiska chef Mikael Klein lyfte behovet av att inte bara prata om personlig assistans utan bredda diskussionen. Han fick medhåll av Lena Hallengren som menade att regeringens ambition är att i första hand följa det som är överenskommet i januariavtalet

 

Den 3 april träffade Elisabeth Wallenius och Mia Ahlgren, intressepolitisk utredare på Funktionsrätt Sverige,  statssekreterare Helene Öberg samt departementssekretetare Karl-Johan Friman som

Helene Öberg, Elisabeth Wallenius och Karl-Johan Friman

arbetar på kulturdepartementet med kulturminister Amanda Lind.

Vid mötet diskuterades bland annat att kulturområdet länge varit en förebild för andra politikområden genom att krav på tillgänglighet har varit kopplat till statliga bidrag för kultur.

Inom området tillgängliga medier har EU förstärkt lagstiftningen efter att ha ratificerat Funktionsrättskonventionen. Men uppföljning av politiken och insatser för att stärka demokratin och inflytande på lika villkor behöver stärkas. Funktionsrätt Sverige vill se:

  • En maktutredning i enlighet med förslag i den senaste demokratiutredningen. Skillnaderna i inflytande och politisk delaktighet ska följas upp genom Agenda 2030. Maktordning används som begrepp inom jämställdhet och rättigheter när det gäller barn, men för personer med funktionsnedsättning används andra begrepp som delaktighet.
  • Förstärka styrning och uppföljning av kultur-och mediepolitiken som föredöme för att säkerställa att offentliga medel ska användas för ökad jämlikhet och inkludering, inte till något som skapar hinder. Stärkta insatser för att krav på tillgänglighet och incitament ska gälla kulturutövare, inte bara publik.
  • Förstärka förutsättningar för självbestämmande och egenmakt inom politikområdet genom att identifiera hinder, åtgärda och följa upp systematiskt med stöd av forskning. Ett konkret exempel rör uppföljning av mediebilden.
  • Program för fortbildning av nyckelaktörer som chefer, arkitekter och andra relevanta yrkesutbildningar inom design, medier, kommunikation och kultur med koppling funktionsrätt, tillgänglighet och universell utformning

 

Den 3 april träffade Elisabeth Wallenius och Mia Ahlgren, intressepolitisk utredare på Funktionsrätt Sverige, jämställdhetsminister Åsa Lindhagen.

Åsa Lindhagen och Elisabeth Wallenius

Vid mötet diskuterades bland annat löftet i regeringsdeklarationen om att en oberoende institution för mänskliga rättigheter ska inrättas. Vi lyfte vikten av att institutionen får starkt mandat och särskilda resurser för att övervaka Funktionsrättskonventionen i enlighet med artikel 33.

Funktionsrätt Sverige vill se:

  • Resurser till en oberoende institution för mänskliga rättigheter med särskilt avsatta medel för funktionsrätt i budgetpropositionen 2020.
  • Samordnat effektivt arbete med mänskliga rättigheter genom handlingsplaner, indikatorer och konsekvensanalyser för transformering.
  • Stärkt diskrimineringslag och effektivare rättshjälp för att utkräva rättigheter även i förvaltningsrättsliga ärenden.
  • Ett program för fortbildning av nyckelaktörer i regeringskansliet, folkvalda, antidiskrimineringsbyråer och civilsamhället av människorättsbaserat angreppssätt av funktionshinder. .

Den 11 mars träffade Elisabeth Wallenius och Mia Ahlgren, intressepolitisk utredare, Finansmarknads- och bostads­minister, biträdande finans­minister Per Bolund.

Per Bolund och Elisabeth Wallenius

Det blev ett konstruktivt möte där vi bland annat diskuterade våra tankar kring universell utformning och tillgänglighet: Funktionsrätt Sverige vill se:

  • En nationell handlingsplan för borttagande av befintliga hinder för tillgänglighet i miljöer som allmänheten har tillträde till. Ska tas fram med SKL och funktionsrättsorganisationer och ha en tidplan med sanktioner.
  • En fungerande, modern och öppen tillsyn av tillgänglighet i byggd miljö för både nybyggnationer som befintliga hinder med koppling till standarder och sanktioner.
  • Ett uppdrag till Boverket att skapa en struktur för att utveckla och utbilda om konkreta stödmaterial med inspiration från US Access Board, där alla kan delta.
  • Ett program för fortbildning av nyckelaktörer som chefer, arkitekter och byggnadsingenjörer med koppling tillgänglighet och universell utformning (med stöd i propositionen om gestaltad livsmiljö)

 

Den 19 februari träffade vår ordförande Elisabeth Wallenius och vår intressepolitiska chef Mikael Klein, socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. 

Annika Strandhäll

Flera av de ekonomiska ersättningssystemen för personer med funktionsnedsättning innehåller brister, som inte minst beror på bedömningen från Försäkringskassan. Bland annat diskuterades merkostnadsersättning, den låga ersättningsnivån för de som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning samt assistansersättningen.

Det blev ett bra och trevligt möte och Funktionsrätt Sverige lovade återkomma med en skrivelse där vi tydliggör de problem vi ser och behoven av förändring på flera punkter.

Fördjupande skrivelse till Annika Strandhäll