Inför Europavalet 2019 har vi frågat riksdagspartierna vilken funktionsrättspolitik de vill driva i Europaparlamentet. Samtliga riksdagspartier har fått svara på våra frågor.

Frågorna utgår delvis från det manifest som inför valet publicerats av den europeiska funktionsrättrörelsens paraplyorganisation European Disability Forum (EDF).

Klicka på partisymbolen i bilden så hittar du partiets svar på frågorna direkt under bilden.

Det finns även länkar till partiernas svar i menyn till vänster.

Funktionsrätt i EU-valet

Texten Funktionsrätt i EU-valet, omgiven av nio partiloggor
Feministiskt initiativ Socialdemokraterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet

Feministiskt initiativ

Kommer ditt parti se till att EU:s medel för forskning, innovation och utveckling används till att skapa jämlika och tillgängliga samhällen?

Svar: Ja. Vi vill ha jämlika och tillgängliga samhällen och då måste vi se till så att de är utformade för medborgarna och inte , som allt för ofta nu, tvärtom. Några av verktygen för att kunna utveckla ett samhälle mot mer jämlikhet och tillgänglighet är bland annat just forskning, innovation och utveckling.

 

Hur vill ditt parti säkerställa att personer med funktionsnedsättning som lever inom EU blir delaktiga i samhället och inte segregeras i institutioner?

Svar: Grunden i det arbetet utgörs av att arbeta för att Funktionsrättskonventionen efterlevs. En annan del är att motarbeta diskriminering och att arbeta för fullständig tillgänglighet. Det nyligen antagna tillgänglighetsdirektivet, EAA måste implementeras men också förbättras. Som det nu ser ut har direktivet alltför många brister. Det nuvarande läget för personer med normbrytande funktionalitet gör att det är angeläget att införa MR- institutioner i de EU-länder där det saknas och stärka dem i de länder där det redan finns.

 

Hur vill ditt parti arbeta för tillgängliga val inom EU, exempelvis att alla människor ska få tillgång till sin rösträtt och att vallokaler är tillgängliga?

Svar: De flesta vallokaler är lokaler som är offentliga året om och därför ska de vara tillgängliga året om och inte bara i valtider. Men sedan finns det specifika tillgänglighetsaspekter för just vallokaler. I valarbetares och funktionärers utbildning ska kunskap om hur val tillgängliggörs ingå: valsedlar ska placeras så att de går att nå, valskynken ska vara anpassade storleksmässigt sett. Val måste
tillgängliggöras exempelvis på så sätt att teckenspråkstolk finns. Sedan finns också frågor som kanske behöver tekniska lösningar; frågan om hur personer med synnedsättningar ska kunna personrösta är till exempel inte löst.

De här exemplen är tagna ur svensk kontext, vi måste i samarbete med europeiska funktionsrättsorganisationer och politiska företrädare för andra medlemsländer identifiera de problem som finns i de olika medlemsländerna och arbeta utifrån det för säkra allas rätt till sin rösträtt. I många EU-länder får inte medborgare rösta på grund av sin normbrytande funktionalitet och detta är fel och något vi vill ändra på ; att få/kunna rösta är en medborgerlig rättighet som alla medborgare ska få/kunna. När det gäller hur vi ska uppnå det så är ett nära samarbete med de olika EU- ländernas funktionsrättsrörelse viktig.

 

Kommer ditt parti att driva frågor om att säkerställa att den nuvarande och framtida tekniska utvecklingen är utformad för alla?

Svar:
Ja. Vi ska nationellt verka för att det vid offentlig upphandling ställs krav på tillgänglighet med universell design som mål och detta tar vi med oss till och fortsätter arbeta med i EU.

 

Vill ditt parti driva på för att förstärka EU-övergripande lagstiftning för likabehandling?

Svar: Ja. Vi kommer bland annat arbeta för att det horisontella diskrimineringsdirektivet antas.

 

Vill ditt parti driva på för en budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU?

Svar: Ja. Självklart kommer en dedikerad budget för att implementera Funktionsrättskonventionen att behövas och det kommer vi som parti att arbeta för. Vi har, i vårt nationella program, antagit att Funktionsrättskonventionen ska bli svensk lag med straffpåföljd. På EU-nivå är det självklart att vi arbetar för att ratificeringen implementeras och efterlevs.

 

Hur ser ditt parti på "Den europeiska pelaren för sociala rättigheter" ur ett funktionsrättsperspektiv?

Svar: Det är positivt att EU i och med den sociala pelaren för in en social dimension i sin politik. Men det är långt ifrån tillräckligt. Människor med normbrytande funktionalitet ska inte diskrimineras- det är en av få gånger gruppen specifikt nämns. Frihet från diskriminering är en av förutsättningarna , men inte ensamt garanten för att vara fullt inkluderad och att vara medborgare fullt ut. Vi ser att det kan finnas
en risk för att pelaren kan användas som ett alibi för att sänka levnadsnivåer och försämra livskvaliteten för bland andra personer med normbrytande funktionalitet .Därför är det positivt och viktigt att det yttersta ansvaret ligger kvar på nationell nivå.

Vår EU-representant Soraya Post är medlem i interdisability group och kommer att ta plats där även nästa mandatperiod för att kunna samarbeta med funktionsrättsrörelsen mot en full inkludering på alla områden i samhället. Mycket av den trygghet som förespråkas i den sociala pelaren är beroende av människors situation på arbetsmarknaden och av människors förmåga att producera. Vi anser att människors trygghet, på alla livsområden, bäst garanteras genom att individers mänskliga rättigheter tillgodoses så vi vill se en social pelare med MR som
grund. Detta skulle särskilt gynna människor med normbrytande funktionalitet eftersom de ofta förvägras sina mänskliga rättigheter i dagsläget.

Socialdemokraterna

Kommer ditt parti se till att EU:s medel för forskning, innovation och utveckling används till att skapa jämlika och tillgängliga samhällen? 

Svar: Ja. Vi är positiva till att forskningsmedel inom EU bidrar till att skapa inkluderande samhällen som är jämlika och har god tillgänglighet. Det är viktigt att den forskning som EU är med och finansierar också bidrar till detta. Med forskningsresultaten kan sedan EU och medlemsstaternas regeringar och parlament fatta beslut som flyttar fram våra positioner när det gäller jämlikhet och tillgänglighet.

 

Hur vill ditt parti säkerställa att personer med funktionsnedsättning som lever inom EU blir delaktiga i samhället och inte segregeras i institutioner?

Svar: Arbetet för att fullt ut inkludera personer med funktionsnedsättning i samhället i alla EU:s länder är viktigt och bör prioriteras. Varje medlemsland måste ta ansvar för arbetet i det egna landet och svara för att man lever upp till de åtagande som man kommit överens om inom EU. Det gäller ju även arbetet med att uppfylla Funktionsrättskonventionen. Eftersom medlemsländerna har kommit olika långt, bör det inom EU-samarbetet finnas ett arbete för att sprida goda exempel.

 

Hur vill ditt parti arbeta för tillgängliga val inom EU, exempelvis att alla människor ska få tillgång till sin rösträtt och att vallokaler är tillgängliga? 

Svar: Personer med olika typer av funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i alla delar av det politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet. Att kunna informera sig i politiska frågor och ges förutsättningar att använda sin rösträtt är centrala delar i detta. Enligt en utvärdering från Myndigheten för delaktighet upplevde många personer med funktionsnedsättning brister i tillgängligheten när de skulle rösta i det allmänna valen 2018. Det är viktigt att resultatet och lärdomar av denna utvärdering uppmärksammas av alla ansvariga för genomförandet av det kommande valet till Europaparlamentet i maj så att bristerna kan minimeras. Vad gäller specifikt väljare med synnedsättning och deras möjlighet att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten är ambitionen att hitta en lösning före de allmänna valen 2022. Frågan bereds nu inom Regeringskansliet.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen gav förra mandatperioden i uppdrag till Myndigheten för tillgängliga medier att driva webbplatsen ”Alla väljare” med lättläst nyhetsinformation: https://8sidor.se/kategori/alla-valjare/

Vi i Socialdemokraterna har också en flik på vår hemsida med lättläst information om vårt parti och vår politik: https://www.socialdemokraterna.se/lattlast/

 

Kommer ditt parti att driva frågor om att säkerställa att den nuvarande och framtida tekniska utvecklingen är utformad för alla?

Svar: Ja. Vi ser en stor potential i att när ny teknik tas fram, inte minst inom artificiell intelligens, så är det inte bara rimligt utan också smart att göra det på ett sådant sätt att det fungerar oavsett behov och förutsättningar. Det skapar ett inkluderande samhälle med mindre klyftor och dessutom en större marknad för företagen.

 

Vill ditt parti driva på för att förstärka EU-övergripande lagstiftning för likabehandling?

Svar: Ja. Socialdemokraterna anser att EU tydligt måste försvara de grundläggande fri- och rättigheterna. Dessa grundbultar måste vara en självklarhet i hela Europa. Det är viktigt att driva fram tydliga förbättringar i de medlemsländer där bristerna är störst.

 

Vill ditt parti driva på för en budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU? 

Svar: Det beror på. Vi vill självklart att Funktionsrättskonventionen ska efterlevas i hela EU. Men, vi har inte tagit ställning till kravet på en särskild EU-budget för genomförande och övervakning av FN-konventioner. I första hand är det ju ett ansvar för varje medlemsland. Inom ramen för Funktionsrättskonventionen finns redan ett uppföljningsarbete där varje land som skrivit på konventionen följs upp i vilken utsträckning landet följer konventionen. Länderna har också förbundit sig att beakta de synpunkter som framkommer vid granskningarna.

 

Hur ser ditt parti på "Den europeiska pelaren för sociala rättigheter" ur ett funktionsrättsperspektiv?

Svar: Vi har aktivt arbetat för den sociala pelaren utifrån att marknaden har en väldigt stark position gentemot den enskilda människan. Den sociala pelaren påverkar styrkeförhållandet på ett sätt som vi tycker är nödvändigt.

 

Miljöpartiet

Kommer ditt parti se till att EU:s medel för forskning, innovation och utveckling används till att skapa jämlika och tillgängliga samhällen? 

Svar: Ja, Jakop Dalunde har för gröna gruppens räkning förhandlat EU:s kommande forskningsprogram. (I denna förhandling har Jakop varit ensam svensk parlamentariker). Forskningsprogrammet Horizon Europe är EU:s huvudsakliga verktyg för att stödja FoI i EU. I förhandlingarna föreslås ökade resurser totalt till forskning så att EU:s forskningsprogram under nästkommande sjuårsperiod omfattar 120 miljarder Euro, vilket är en tydlig ökning. Förhandlingar om den slutliga lagtexten pågår i detta nu mellan rådet och parlamentet. Vi har kämpat för att en av de utmaningar som forskningen bör arbeta med ska handla om inkluderande samhällen och inkluderande och aktivt medborgarskap, vilket varit en viktig prioritering för oss under förhandlingarna. Vi vill att EU ska forska och innovera kring deltagande i demokratin och allas rätt till deltagande. Liksom EU kommissioner vill vi också att ersättning ska kunna ges för att täcka kostnaden för åtgärder som syftar till inkludera människor med funktionsnedsättning i EU:s program. Vi vill också säkerställa att alla EU:s finansieringsinstrument används och friställer resurser för att skapa bättre tillgänglighet och icke-diskriminering.

 

Hur vill ditt parti säkerställa att personer med funktionsnedsättning som lever inom EU blir delaktiga i samhället och inte segregeras i institutioner? 

Svar: Detta är en angelägen fråga och inbegrips ju i FN:s konvention om funktionshinderfrågor artikel 19 om rätten att leva självständigt och delta i samhällslivet. Eftersom det här tyvärr går alldeles för trögt anser vi att det förutsätter det som vi svarat på frågan om budget för genomförande nedan. Det behövs också mer resurser i alla program som finansieras av EU:s budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU.

 

Hur vill ditt parti arbeta för tillgängliga val inom EU, exempelvis att alla människor ska få tillgång till sin rösträtt och att vallokaler är tillgängliga? 

Svar: EDF har gjort en utmärkt lista som vi hoppas får spridning. Även denna fråga hänger ihop med svaret på frågan om genomförande av konventionen, Vi menar att EU-insatser ska stödja och komplettera nationella åtgärder för att öka tillgängligheten och bekämpa diskriminering genom finansiering av insatser på alla relevanta politikområden.  men det är naturligtvis på sikt. Inför EU-valet i år är en förhoppning att inhemskt tryck gör skillnad, och där den lista EDF gjort kan ge gott stöd. Eftersom länder har olika egna vallagstiftningar med skilda sätt att underlätta röstdeltagandet är kontakter och påtryckningar viktiga.

 

Kommer ditt parti att driva frågor om att säkerställa att den nuvarande och framtida tekniska utvecklingen är utformad för alla?

Svar: Ja! Detta är grundläggande för att inte skapa nya gap mellan olika användare. Vi instämmer helt och fullt i vikten av universell utformning, och det är ju också en del av de allmänna åtagandena i artikel 4 i konventionen.

 

Vill ditt parti driva på för att förstärka EU-övergripande lagstiftning för likabehandling?

Svar: Ja! Det finns ett förslag på nytt direktiv, Horizontal Equal Treatment Directive, som har blockerats av medlemsländerna under tio års tid. Det ska ge ett brett skydd mot alla typer av diskriminering om funktionshinder, religion, ålder och sexuell läggning inom hela unionen. Frågan är väldigt angelägen och under nästa mandatperiod kommer detta vara en prioriterad fråga för gröna gruppen.

 

Vill ditt parti driva på för en budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU? 

Svar: Ja! Eftersom vi vet att bristande lika rätt och diskriminering finns på detta område är det verkligen angeläget med en blåslampa av detta slag. Vi vill också säkerställa att alla EU:s finansieringsinstrument används och friställer resurser för att skapa bättre tillgänglighet och icke-diskriminering. Vi menar att EU-insatser ska stödja och komplettera nationella åtgärder för att öka tillgängligheten och bekämpa diskriminering genom finansiering av insatser på alla relevanta politikområden. Särskilt viktigt är detta när det gäller strukturfonderna. Ett annat ekonomiskt verktyg av stor betydelse som behöver utvecklas på EU-nivå är att skärpa rätten att ställa krav på tillgänglighet i offentlig upphandling.

 

Hur ser ditt parti på "Den europeiska pelaren för sociala rättigheter" ur ett funktionsrättsperspektiv?

Svar: Även om det fortfarande är upp till medlemsländerna vad som i praktiken införs så innehåller den sociala pelaren viktiga principer. Här finns nu en ambition och pelaren visar på behov på en rad områden vilket är mycket bra. Det kommer också innebära att jämförelser av dessa teman kommer att göras mellan länder. Det är viktigt i sig för utvecklingen framöver och det kommer att innebära en draghjälp ur funktionsrättsperspektiv, I kombination med det konkreta innehållet i FN-konventionen ser vi att det har goda möjligheter att leda framåt.

Liberalerna

Kommer ditt parti se till att EU:s medel för forskning, innovation och utveckling används till att skapa jämlika och tillgängliga samhällen?

Svar: Ja. Naturligtvis ska icke-diskriminering, tillgänglighet och liknande principer beaktas vid fördelning av forskningsresurser. Vi tycker att politiker ska hålla (minst!) armlängds avstånd till vad forskare ska forska om. Politiska prioriteringar av forskningsmedel bör bara göras på mycket övergripande nivå -- men fou för ökad tillgänglighet och delaktighet platsar där!

 

Hur vill ditt parti säkerställa att personer med funktionsnedsättning som lever inom EU blir delaktiga i samhället och inte segregeras i institutioner?

Svar: Liberalerna vill att EU ska arbeta mer med att värna mänskliga rättigheter inom och utanför EU. EU-länderna måste göra mer för att arbeta mot diskriminering, och länder som kränker mänskliga rättigheter ska kunna straffas genom indraget EU-stöd och ytterst genom att uteslutas ur EU.

EU har också en viktig roll att fylla genom att lyfta fram goda exempel, sätta miniminormer och förmedla kunskap.

EU-kommissionen stödjer idag arbete för att avveckla institutioner, och det arbetet tycker vi bör fortsätta och utvecklas. Europeiska socialfonden bör särskilt prioritera åtgärder för delaktighet, universell utformning och tillgänglighet.

 

Hur vill ditt parti arbeta för tillgängliga val inom EU, exempelvis att alla människor ska få tillgång till sin rösträtt och att vallokaler är tillgängliga?

Svar: Liberalerna vill som sagt att EU ska arbeta mer för att värna mänskliga rättigheter inom (och utanför) EU. Att människor ska kunna delta i demokratin oavsett funktionalitet är självklart en del av detta.

I Sverige har vi länge drivit på för att till exempel alla vallokaler ska vara tillgängliga, och hitta lösningar för att till exempel personer med synnedsättning ska kunna personrösta med bibehållen valhemlighet. Vår ambition är att vara lika pådrivande i EU.

 

Kommer ditt parti att driva frågor om att säkerställa att den nuvarande och framtida tekniska utvecklingen är utformad för alla?

Svar: Ja, och en del av detta är att se till att EU:s tillgänglighetsdirektiv kommer i mål, även om det inte ser ut att komma att omfatta så många områden som vi från början hoppats. Men varje litet steg framåt gör ändå att EU blir lite mer tillgängligt, inkluderande och användbart. Gemensamma minimiregler förbättrar den fria rörligheten för personer med funktionsnedsättning.

 

Vill ditt parti driva på för att förstärka EU-övergripande lagstiftning för likabehandling?

Svar: Ja. Det är skamligt att detta har blockerats så länge, på grund av att enhällighet krävs i rådet för att komma vidare. Vi menar att ansträngningarna med att hitta en lösning i rådet måste intensifieras så att direktivet slutligen kan antas.

 

Vill ditt parti driva på för en budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU?

Svar: Ja. Vi ser EU som ett verktyg att följa upp hur medlemsstaterna värnar de mänskliga rättigheterna. Funktionsrättskonventionen är naturligtvis en del av detta. Vi vill stärka EU:s byrå för grundläggande rättigheter bland annat för att intensifiera arbetet med funktionsrättsfrågor.

 

Hur ser ditt parti på "Den europeiska pelaren för sociala rättigheter" ur ett funktionsrättsperspektiv?

Svar: Liberalerna menar att pelaren bör kunna fungera som påtryckningsmekanism som får medlemsländerna att genomföra nödvändiga reformer, till exempel för att förbättra villkoren för personer med funktionsnedsättning. Den ska sätta minimiregler för medlemsländerna. Vi vill att kommissionen årligen ska utvärdera reformbehovet i varje medlemsland, följa upp och ge tydliga rekommendationer.

Centerpartiet

Kommer ditt parti se till att EU:s medel för forskning, innovation och utveckling används till att skapa jämlika och tillgängliga samhällen?

Svar: Ja. Att samhället ska finnas till för alla, oavsett kön, sexuell läggning eller funktionsvariation, är en självklarhet för Centerpartiet. Att denna aspekt ska finnas med i genomförandet av EU-finansierade program där den är relevant ser vi som självklart.

 

Hur vill ditt parti säkerställa att personer med funktionsnedsättning som lever inom EU blir delaktiga i samhället och inte segregeras i institutioner? 

Svar: En viktig utgångspunkt är att se till att gällande lag och åtaganden kring tillgänglighet efterlevs. Sedan 2011 har EU exempelvis förbundit sig till United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities, som ger personer med funktionsnedsättning rätt till information och att kunna delta i samhället på lika villkor som övriga befolkningen. Nyligen har också en överenskommelse slutits om ett nytt tillgänglighetsdirektiv som bland annat ställer krav i hela EU, från sådant så som transporter till digitala tjänster och apparater, exempelvis biljettköp och smartphones. Tyvärr är det inte lika självklart för alla, därför kommer vi noga följa detta så att det också blir verklighet. Förutom att se till att implementeringen av det nya tillgänglighetsdirektivet genomförs fullt ut så blir det viktigt när regelverk som syftar till att underlätta rörligheten för arbetstagare också säkerställer att nya möjligheter för arbeten utomlands även är tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Det kan handla om allt från hur man tillgängliggör information till krav på tillgänglighet, så långt det är möjligt, på arbetsplatser i unionen.

 

Hur vill ditt parti arbeta för tillgängliga val inom EU, exempelvis att alla människor ska få tillgång till sin rösträtt och att vallokaler är tillgängliga?

Svar: Det är oerhört viktigt att säkerställa att alla människor ges möjlighet att utöva sin demokratiska rättighet, att rösta. Det handlar om att ge alla möjlighet att delta fullt ut i samhället. Vi menar att varje medlemsstat måste se till så att alla människor får möjlighet att rösta. Att tillgänglighetsanpassa vallokaler ska därför vara ett krav. Därutöver kan lagar och regler behöva justeras. På nationell nivå arbetar vi för att samtliga allmänna val ska vara tillgängliga både vad gäller information och vallokaler. Det är viktigt att vi i Sverige kan ligga i framkant och både driva på och fungera som inspiration för andra länder i EU.

 

Kommer ditt parti att driva frågor om att säkerställa att den nuvarande och framtida tekniska utvecklingen är utformad för alla? 

Svar: Ja. Det är viktigt att försäkra att den tekniska utvecklingen inte resulterar i att vissa personer eller grupper utestängs. Digitala verktyg och tekniska lösningar kan i många fall vara något positivt som främjar tillgängligheten och gör den mer åtkomlig för fler. Det är något vi arbetar aktivt för.

 

Vill ditt parti driva på för att förstärka EU-övergripande lagstiftning för likabehandling?

Svar: Ja. EU har förbundit sig till United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities, som ger personer med funktionsnedsättning rätt till information och att kunna delta i samhället på lika villkor som övriga befolkningen. Det är viktigt att säkerställa att lagstiftningen efterlevs. Men vi är öppna för att titta på om det finns luckor i lagen som behöver täppas till.

 

Vill ditt parti driva på för en budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU? 

Svar: Ja. En viktig princip för Centerpartiet är att säkerställa att lagstiftning på EU-nivå och andra internationella åtaganden som medlemsstater tar på sig också efterlevs, annars förlorar dessa instrument sin betydelse. Just vad gäller tillgänglighetsfrågor är detta extra viktigt då det i grund och botten handlar om människors möjlighet att delta fullt ut i samhället. Vi menar att varje medlemsstat måste allokera tillräckliga resurser för implementering och nationell övervakning så att konventionen faktiskt efterlevs. EU-kommissionen har här också en viktig roll att övervaka och säkerställa att medlemsstaterna också genomför det de tar på sig att göra.

 

Hur ser ditt parti på "Den europeiska pelaren för sociala rättigheter" ur ett funktionsrättsperspektiv?

Svar: Att alla människor kan delta i samhället på lika villkor är för Centerpartiet en prioriterad fråga. Att människor med funktionsnedsättning inte förbises när vi pratar om alla människors lika rätt och värde är därför av yttersta vikt. Den sociala pelaren beskriver bland annat att ”personer med funktionsnedsättning har rätt till inkomststöd som säkerställer ett värdigt liv, tjänster som hjälper dem att delta på arbetsmarknaden och i samhället samt en arbetsmiljö som är anpassad till deras behov.” Det är en bra och viktig utgångspunkt, men det får inte leda till att vi flyttar över ansvaret från den nationella nivån till EU-nivån. Vi anser att uppföljning och säkerställande av att detta efterlevs är något som görs bäst på nationell nivå. En förutsättning för att uppnå bättre sociala villkor är att människor får möjlighet att ta sig från utanförskap och bidrag till arbete. Det gynnar även den del av befolkningen som inte själva tillhör arbetskraften, i och med att fler människor i arbete skapar förutsättningar för bättre sociala villkor för alla i samhället. Mycket av det som den sociala pelaren beskriver är ett ansvar för just den nationella nivån. Vi är kritiska till inrättandet av en europeisk pelare för sociala rättigheter, eftersom vi tror det riskerar att innebära onödig överstatlighet och att besluten flyttas för långt bort från dem som berörs.

Kristdemokraterna

Kommer ditt parti se till att EU:s medel för forskning, innovation och utveckling används till att skapa jämlika och tillgängliga samhällen?

Svar: Ja. Tillgänglighet är en grundförutsättning för att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna delta i samhället. Detta är extra viktigt i de länder som har mycket sämre förutsättningar än vad vi har vad gäller exempelvis personlig assistans. Trots detta lägger Europa generellt sett lite pengar på forskning, vid en jämförelse med konkurrerande ekonomier. Vi vill att EU ska göra mer i funktionshinderfrågor framöver, och då är det naturligtvis viktigt att också bedriva en forsknings- och innovationspolitik för att säkra delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar.


Hur vill ditt parti säkerställa att personer med funktionsnedsättning som lever inom EU blir delaktiga i samhället och inte segregeras i institutioner? 

Svar: Idag lever många med funktionsnedsättning under fruktansvärda förhållanden, både i medlemsländer men även i kandidatländer såsom Makedonien. EU kan ställa mycket hårdare krav på såväl medlemsländer som kandidatländer vad gäller uppfyllande av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Men vi kan även använda ekonomiska styrmedel. När de gäller de fattigare delarna av EU handlar det om att rikta strukturfondsbetalningarna på ett sådant sätt att det lyfter de mest utsatta grupperna i samhället. Det handlar om personer med funktionsnedsättning, men även om exempelvis etniska minoriteter. Här tror vi EU:s styrning behöver öka, för att pengarna verkligen ska nå fram. Att ta ansvar för levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning ska ses som en naturlig del av de politiska målen i Köpenhamnskriterierna, som alla länder som ska gå med i EU måste uppfylla.

 

Hur vill ditt parti arbeta för tillgängliga val inom EU, exempelvis att alla människor ska få tillgång till sin rösträtt och att vallokaler är tillgängliga? 

Svar: Valdeltagandet till Europaparlamentet är lågt inom hela EU, men oacceptabelt lågt när det gäller just personer med funktionsnedsättning. EU:s gemensamma vallagar slår fast hur förfarandet vid EU-valen ska gå till och ställer grundläggande krav vad gäller rösträtt. Sverige jobbar mer aktivt med frågan än många andra länder, och här är vi övertygade om att vi svenskar har mycket att dela med oss av. Det handlar dels om att förbättra de praktiska förutsättningarna som finns i olika medlemsstater, men också dels om att uppmuntra personer med funktionsnedsättningar till att faktiskt rösta. Att det spelar roll. Här tror vi att signalvärdet i att parlamentet får fler personer med egna funktionsnedsättningar är mycket viktigt.

 

Kommer ditt parti att driva frågor om att säkerställa att den nuvarande och framtida tekniska utvecklingen är utformad för alla?

Svar: Ja. Jag hade inte klarat min vardag eller mitt arbete utan den teknik som finns att tillgå idag. Det är ofta extra viktigt för personer med funktionsnedsättningar. Vi behöver fortsätta att påminna alla de som driver teknikutveckling framåt, vare sig det är inom det offentliga eller den privata sektorn, om vikten av att även kommande tekniksprång görs för alla medborgare. EU har en viktig roll att spela, dels genom forskning och dels genom gemensamma regelverk.

 

Vill ditt parti driva på för att förstärka EU-övergripande lagstiftning för likabehandling? 

Svar: Det beror på. Människovärdet och den grundläggande respekten för alla människor, och att säkerställa lika rättigheter, är grundläggande i Europa, och inskrivet i EU:s fördrag. Det är en angelägen fråga att fortsätta bevaka, så att det inte bara blir en pappersprodukt. Hur man utformar sina diskrimineringslagstiftningar anser vi emellertid i grunden måste vara någonting varje land själva beslutar om. Risken med EU-gemensam lagstiftning är att vi tvingas utforma svensk lagstiftning i kompromisser med andra, beroende på hur det konstrueras skulle det mycket väl också kunna leda till ett sämre skydd än idag.

 

Vill ditt parti driva på för en budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU?

Svar: Det beror på. Funktionsrättskonventionen är i grunden en FN-konvention, som de enskilda länderna själva ratificerar. EU kan här hjälpa till med statistik, utbyte om hur implementering bäst går till och forskningsresurser. Och i de fattigare delarna av EU också genom strukturfondsstöd. Men utformningen av välfärds-, socialtjänst-, diskriminerings- och arbetsmarknadslagstiftningar skiljer sig väldigt mycket åt inom EU. Därför kommer också sättet man arbetar med dessa frågor skilja sig åt. Det gör också att vi inte tror på ny EU-lagstiftning som en adekvat väg framåt här.

 

Hur ser ditt parti på "Den europeiska pelaren för sociala rättigheter" ur ett funktionsrättsperspektiv?

Svar: Kristdemokraterna är i grunden mot den sociala pelaren, eftersom det på ett mycket tydligt sätt utgör plattform för EU-lagstiftning på områden vi menar att de enskilda länderna måste ha ansvar för på egen hand. EU-reglering av pappamånader i föräldraförsäkringen håller nu exempelvis på att bli verklighet som en direkt följd av den sociala pelaren. Vi Kristdemokrater förordar stabila sociala skyddsnät och ett ansvar för samhället svagaste. Här behöver fler länder göra betydligt mer, och Sverige kan i vissa avseenden tjäna som inspiration. Det gäller även vad avser ansvaret för tillgänglighet och inkludering av personer med funktionsnedsättningar. Det är emellertid inte samma sak som gemensam lagstiftning på området. Vi ser helt enkelt en risk med den sociala pelaren, att svenska regelverk vad gäller exempelvis stöd till funktionshindrade, i framtiden skall utformas genom kompromisser i Bryssel. Det är långt ifrån säkert att det skulle gynna personer med funktionsnedsättningar som lever i Sverige.

Moderaterna

Kommer ditt parti se till att EU:s medel för forskning innovation och utveckling används till att skapa jämlika och tillgängliga samhällen?

Svar: Ja. Till exempel så sker mycket snabba framsteg inom medicinteknik. Nya effektivare metoder för diagnostik och nya kraftfullare läkemedel utvecklas snabbt. Det är helt centralt att dessa framsteg kan komma alla människor till del när de behöver hälso- och sjukvård.

 

Hur vill ditt parti säkerställa att personer med funktionsnedsättning som lever inom EU blir delaktiga i samhället och inte segregeras i institutioner?

Svar: Moderaterna värnar alla människors möjligheter att vara delaktiga i samhället. I Sverige är assistansreformen ett tydligt exempel på en frihetsreform som kan bidra till att skapa jämlika och tillgängliga samhällen. Inom EU är arbetet med strategin för ett hinderfritt samhälle ett viktigt verktyg för att främja delaktighet.

 

Hur vill ditt parti arbeta för tillgängliga val inom EU, exempelvis att alla människor ska få tillgång till sin rösträtt och att vallokaler är tillgängliga? 

Svar: Valhemligheten är och ska vara en demokratisk rättighet och vallokaler ska vara tillgängliga. Detta måste hela tiden värnas och utvecklas. Det ska vara möjligt att utforma verktyg som kan säkerställa valhemlighet även för till exempel personer med synnedsättning. Samtidigt som det är viktigt att de röstverktyg som används ska vara säkra och inte kunna utsättas för yttre påverkan.

 

Kommer ditt parti driva frågor om att säkerställa att den nuvarande och framtida tekniska utvecklingen är utformad för alla?

Svar: Ja, vi värnar varje människas möjlighet att delta i den tekniska utvecklingen och därför är det viktigt att till exempel produkter, miljöer och tjänster är universellt utformade.

 

Vill ditt parti driva på för att förstärka EU-övergripande lagstiftning för likabehandling?

Svar: Vi är positiva till lagstiftning om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Det är också mycket viktigt att säkerställa att den lagstiftning om som redan finns på plats i denna fråga faktiskt efterlevs av medlemsländerna.

 

Vill ditt parti driva på för en budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU?

Svar: Ett viktigt arbete pågår för att genomföra och bevaka Funktionsrättskonventionen, exempelvis finns en högnivågrupp och ett särskilt nätverk för detta som bland annat består av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen. En strategi för att genomföra konventionen har också tagits fram av Kommissionen. Det är centralt att arbetet fortsätter och är resultatinriktat. Vi har inga förslag om ytterligare budgetmedel.

 

Hur ser ditt parti på ”Den europeiska pelaren för sociala rättigheter” ur ett funktionsrättsperspektiv?

Svar: Moderaterna säger nej till att mer makt flyttas till Bryssel vad gäller vår social- och arbetsmarknadspolitik – det skulle ske om en social pelare inrättades. Däremot tycker vi det är mycket bra om Sverige kan driva på för att lyfta funktionsrättsperspektivet i olika EU-processer.

 

Sverigedemokraterna

Kommer ditt parti se till att EU:s medel för forskning, innovation och utveckling används till att skapa jämlika och tillgängliga samhällen?

Svar: Nej. Sverigedemokraterna ser det som en självklarhet att funktionshindrade kan ta del av samhället på jämlika villkor. Denna fråga ska dock vara upp till medlemsstaterna själva och inget som EU:s medel ska bekosta. Med det sagt välkomnar vi som parti självklart sådana nationella satsningar i samtliga medlemsstater.

 

Hur vill ditt parti säkerställa att personer med funktionsnedsättning som lever inom EU blir delaktiga i samhället och inte segregeras i institutioner?

Svar: Funktionshindrade är en självklar del av samhället och deras engagemang och delaktighet är viktigt. Med det sagt arbetar vi nationellt för att dessa ska kunna vara en inkluderad och bidragande del av samhället. Vi välkomnar att andra medlemsstater gör detsamma men vill inte se tvingande regler på EU-nivå.

 

Hur vill ditt parti arbeta för tillgängliga val inom EU, exempelvis att alla människor ska få tillgång till sin rösträtt och att vallokaler är tillgängliga? 

Svar: Att även personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att utnyttja sin rösträtt är vitalt för ett fungerande folkstyre. Sverigedemokraterna vill gärna se att samtliga medlemsstater har detta i åtanke när de utformar sina nationella regleringar. Med detta sagt vill vi att detta skall vara en fråga inom den nationella kompetensen.

 

Kommer ditt parti att driva frågor om att säkerställa att den nuvarande och framtida tekniska utvecklingen är utformad för alla? 

Svar: Ja. Sverigedemokraterna arbetar nationellt och långsiktigt med denna fråga och kommer att fortsätta detta arbete framöver för att göra det enklare för personer med funktionsnedsättning att ta del av den tekniska utvecklingen.

 

Vill ditt parti driva på för att förstärka EU-övergripande lagstiftning för likabehandling? 

Svar: Nej. Sverigedemokraterna ser detta som rent nationell fråga och vill inte se tvingande regler kring detta på EU-nivå. Vi ser gärna dock att andra medlemsstater själva tar fram lagstiftning på området för att motverka diskriminering.

 

Vill ditt parti driva på för en budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU? 

Svar: Nej. Sverigedemokraterna ser detta som rent nationell fråga och vill inte se en utökad budget av något skäl.

 

Hur ser ditt parti på "Den europeiska pelaren för sociala rättigheter" ur ett funktionsrättsperspektiv?

Svar: Sverigedemokraterna är emot den sociala pelaren som instrument även om det finns många goda idéer i pelaren. Det mesta finns redan i Sverige och vi ser gärna att andra medlemsstater implementerar liknande lagstiftning. Vi vill dock inte se ytterligare regler på EU-nivå.

Vänsterpartiet

Kommer ditt parti se till att EU:s medel för forskning, innovation och utveckling används till att skapa jämlika och tillgängliga samhällen?

Svar: Ja, men med respekt för forskningens frihet. Vänsterpartiet anser att EU:s sammanhållningspolitik är idag alltför ineffektiv och vi vill hellre se att Sverige får mer makt och resurser för egna satsningar för klimat och sammanhållning. Med detta sagt kommer Vänsterpartiet arbeta för att de nya regelverken för alla strukturfonderna i ökad utsträckning styr satsningarna till att skapa mer jämlika, jämställda och tillgängliga samhällen. Det borde finnas tydliga målsättningar och krav för investeringar, och mer satsningar på offentlig omsorg och service som genererar jämlikhet för olika grupper i befolkningen. Vad gäller politiken för forskning i mer strikt bemärkelse anser Vänsterpartiet att principen om forskarsamhällets frihet att själva formulera och söka svaren på sina vetenskapliga frågeställningar är en viktig. Både forskningens kvalitet och nytta är beroende av att politiker inte styr inriktning, avgränsning, metod osv.

 

Hur vill ditt parti säkerställa att personer med funktionsnedsättning som lever inom EU blir delaktiga i samhället och inte segregeras i institutioner?

Svar: Vänsterpartiet arbetar aktivt och konsekvent inom EU för att den som lever sitt liv med en normbrytande funktionalitet ska ha möjlighet till ett fullgott och värdigt liv fritt från diskriminering och med möjlighet till deltagande i samhället på lika villkor. Det arbetet kommer vi på olika sätt fortsätta att bedriva även under den kommande mandatperioden i EU-parlamentet. En av dom viktigaste åtgärderna vi vill se är en förändring i finansiering så att EU medel (särskilt inom ramen för ESF+) används till att fasa ut institutionalisering, inte som idag till och med i vissa fall att bygga fler! En annan viktig del i att minska institutionaliseringen är att lyfta alternativen. Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk har under mandatperioden deltagit i flera arrangemang för funktionsrätt, och själv varit värd för ett seminarium som specifikt promotade LSS. Det är en lag som ska förstärkas i Sverige och föras ut som ett gott exempel i resten av Europa.

 

Hur vill ditt parti arbeta för tillgängliga val inom EU, exempelvis att alla människor ska få tillgång till sin rösträtt och att vallokaler är tillgängliga?

Svar: Att alla människor har möjlighet att utöva sin rösträtt är avgörande för att vi ska kunna upprätthålla ett demokratiskt samhälle. Tyvärr finns det brister när det gäller tillgängligheten, inte bara i andra EU-länder, utan även i Sverige vilket en undersökning som Myndigheten för delaktighet, MFD, gjorde av vallokaler i samband med valet 2018, visar. Detta är diskriminering och ska bedömas som sådan. Vänsterpartiet i EU-parlamentet driver ständigt frågan om att förbättra tillgängligheten för människor med funktionsvariationer på alla områden i samhället, även när det gäller vallokaler och samhällsinformation. Det bör finnas riktlinjer för EU-valen så att alla länder försäkrar sig om tillgängligheten. EU-valet bör följas upp med en utvärdering om delaktighet och tillgänglighet.

 

Kommer ditt parti att driva frågor om att säkerställa att den nuvarande och framtida tekniska utvecklingen är utformad för alla?

Svar: Ja. Vänsterpartiet är inte nöjda med det nu färdigförhandlade tillgänglighetsdirektivet utan kommer fortsätta arbetet för att kraven på tillgänglighet även ska innefatta fysiska miljöer och transporter. Det innebär att fysiska hinder på offentliga platser och byggnader ska elimineras och tillgängligheten för alla ska öka. Direktivet ska också gälla alla företag så det underlättar möjligheterna till anställning eller att alla människor oavsett funktionsnedsättning ska kunna nyttja dess verksamhet (affärer/serviceinrättningar). Att direktivet nu de facto endast omfattar digitala tjänster och plattformar anser Vänsterpartiet inte vara tillräckligt och kommer därför arbeta vidare tills vi har ett direktiv med utgångspunkt i att alla människor har rätt till självständighet och full delaktighet i samhället. Det är vårt mål med funktionshinderspolitiken både i Sverige men även inom EU. Bristerna i det antagna tillgänglighetsdirektivet visat också tydligt hur viktigt det är att enskilda länder går före och gör bättre.

 

Vill ditt parti driva på för att förstärka EU-övergripande lagstiftning för likabehandling?

Svar: Ja. Likabehandling och en förstärkning av lagstiftningen är viktiga verktyg för att komma till bukt med diskriminering. Vänsterpartiet kommer fortsätta att driva på och arbeta för att det horisontella antidiskrimineringsdirektivet antas. Det är en skam att det blockerats i så många år. Detta är ett arbete som kommer kräva stark mobilisering tillsammans med funktionsrättsrörelsen. Och ett ökat tryck i EU-parlamentet från den grupp där Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk ingår (”The disability intergroup”), som består av EU-parlamentariker från olika politiska grupper som arbetar med funktionsrättsfrågor.

 

Vill ditt parti driva på för en budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU?

Svar: Ja. På EU-nivå har man antagit en strategi mot bakgrund av FN-konventionen. Strategin beskriver åtgärder på åtta prioriterade områden, däribland delaktighet och sysselsättning. Vänsterpartiet anser att strategin är ett viktigt steg för att riva de hinder som försvårar för personer med funktionsnedsättning att kunna fullt ut delta i samhället. Konventionen fastslår viktiga människorättsprinciper och därför avser Vänsterpartiet att följa upp hur EU och medlemsländerna arbetar för att implementera strategin. Vi anser också att en EU-utvärdering och övervakning behövs för att se till och sätta press på att arbetet är systematiskt och målinriktat i samtliga EU länder. De bäst placerade att utföra en sådan övervakning /utvärdering är funktionsrättsrörelsen själva, därför bör de ha en nyckelroll. Avseende budget, så vill Vänsterpartiet se satsningar på jämlikhet och delaktighet snarare än murar och en EU armé, och ser därför gärna att EU:s budget styrs om till att inrikta sig på att leva upp till olika centrala FN-konventioner, inklusive FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning.

 

Hur ser ditt parti på "Den europeiska pelaren för sociala rättigheter" ur ett funktionsrättsperspektiv?

Svar: Den Sociala Pelaren som antogs på det sociala toppmötet i Göteborg i november 2017 är bra i den meningen att för första gången på många år så talar EU:s ledare inte bara om ekonomiska åtstramningar, utan också om sociala rättigheter. Det är positivt. Den sociala pelaren omfattar 20 generella icke-bindande principer om exempelvis utbildning, jobb, sjukvård och pensioner. Dokumentet betonar medlemsländernas sociala ansvarstagande, och är fyllt av vackra ord, men har egentligen ingen juridisk status. Vänsterpartiet säger ja till den sociala pelarens principer, men understryker att beslut om arbetsmarknads- och socialpolitik inte ska flyttas över till EU.

Funktionsrättsperspektivet finns med, och är tydligt uttryckt i punkt 3 (”Lika förutsättningar oavsett exempelvis ursprung, religion, funktionshinder eller sexuell läggning”) och punkt 17 (”Inkluderande i samhället av personer med funktionsnedsättningar”). Det är allmänna formuleringar som måste fyllas med ett verkligt innehåll i EU och i varje medlemsland. I det sammanhanget är det helt avgörande vilken ekonomisk politik som förs av EU och i medlemsländerna. För att de sociala målsättningarna ska nås behövs en stark gemensam välfärdssektor och därför också en socialt rättvis skattepolitik.

Idag får oftast jämlikhet och mänskliga rättigheter stå tillbaks till förmån för företagens friheter. Det vill Vänsterpartiet ändra på. Människor måste sättas främst. Det skulle dessutom behövas förtydliganden om lika rättigheter och inkludering, till exempel vad gäller arbetsmarknaden inom EU för personer med en normbrytande funktionalitet. Där måste bland annat rätten till hjälpmedel och assistans understrykas för att det målet ska bli verklighet.