Kommer ditt parti se till att EU:s medel för forskning, innovation och utveckling används till att skapa jämlika och tillgängliga samhällen?

Svar: Ja, men med respekt för forskningens frihet. Vänsterpartiet anser att EU:s sammanhållningspolitik är idag alltför ineffektiv och vi vill hellre se att Sverige får mer makt och resurser för egna satsningar för klimat och sammanhållning. Med detta sagt kommer Vänsterpartiet arbeta för att de nya regelverken för alla strukturfonderna i ökad utsträckning styr satsningarna till att skapa mer jämlika, jämställda och tillgängliga samhällen. Det borde finnas tydliga målsättningar och krav för investeringar, och mer satsningar på offentlig omsorg och service som genererar jämlikhet för olika grupper i befolkningen. Vad gäller politiken för forskning i mer strikt bemärkelse anser Vänsterpartiet att principen om forskarsamhällets frihet att själva formulera och söka svaren på sina vetenskapliga frågeställningar är en viktig. Både forskningens kvalitet och nytta är beroende av att politiker inte styr inriktning, avgränsning, metod osv.

 

Hur vill ditt parti säkerställa att personer med funktionsnedsättning som lever inom EU blir delaktiga i samhället och inte segregeras i institutioner?

Svar: Vänsterpartiet arbetar aktivt och konsekvent inom EU för att den som lever sitt liv med en normbrytande funktionalitet ska ha möjlighet till ett fullgott och värdigt liv fritt från diskriminering och med möjlighet till deltagande i samhället på lika villkor. Det arbetet kommer vi på olika sätt fortsätta att bedriva även under den kommande mandatperioden i EU-parlamentet. En av dom viktigaste åtgärderna vi vill se är en förändring i finansiering så att EU medel (särskilt inom ramen för ESF+) används till att fasa ut institutionalisering, inte som idag till och med i vissa fall att bygga fler! En annan viktig del i att minska institutionaliseringen är att lyfta alternativen. Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk har under mandatperioden deltagit i flera arrangemang för funktionsrätt, och själv varit värd för ett seminarium som specifikt promotade LSS. Det är en lag som ska förstärkas i Sverige och föras ut som ett gott exempel i resten av Europa.

 

Hur vill ditt parti arbeta för tillgängliga val inom EU, exempelvis att alla människor ska få tillgång till sin rösträtt och att vallokaler är tillgängliga?

Svar: Att alla människor har möjlighet att utöva sin rösträtt är avgörande för att vi ska kunna upprätthålla ett demokratiskt samhälle. Tyvärr finns det brister när det gäller tillgängligheten, inte bara i andra EU-länder, utan även i Sverige vilket en undersökning som Myndigheten för delaktighet, MFD, gjorde av vallokaler i samband med valet 2018, visar. Detta är diskriminering och ska bedömas som sådan. Vänsterpartiet i EU-parlamentet driver ständigt frågan om att förbättra tillgängligheten för människor med funktionsvariationer på alla områden i samhället, även när det gäller vallokaler och samhällsinformation. Det bör finnas riktlinjer för EU-valen så att alla länder försäkrar sig om tillgängligheten. EU-valet bör följas upp med en utvärdering om delaktighet och tillgänglighet.

 

Kommer ditt parti att driva frågor om att säkerställa att den nuvarande och framtida tekniska utvecklingen är utformad för alla?

Svar: Ja. Vänsterpartiet är inte nöjda med det nu färdigförhandlade tillgänglighetsdirektivet utan kommer fortsätta arbetet för att kraven på tillgänglighet även ska innefatta fysiska miljöer och transporter. Det innebär att fysiska hinder på offentliga platser och byggnader ska elimineras och tillgängligheten för alla ska öka. Direktivet ska också gälla alla företag så det underlättar möjligheterna till anställning eller att alla människor oavsett funktionsnedsättning ska kunna nyttja dess verksamhet (affärer/serviceinrättningar). Att direktivet nu de facto endast omfattar digitala tjänster och plattformar anser Vänsterpartiet inte vara tillräckligt och kommer därför arbeta vidare tills vi har ett direktiv med utgångspunkt i att alla människor har rätt till självständighet och full delaktighet i samhället. Det är vårt mål med funktionshinderspolitiken både i Sverige men även inom EU. Bristerna i det antagna tillgänglighetsdirektivet visat också tydligt hur viktigt det är att enskilda länder går före och gör bättre.

 

Vill ditt parti driva på för att förstärka EU-övergripande lagstiftning för likabehandling?

Svar: Ja. Likabehandling och en förstärkning av lagstiftningen är viktiga verktyg för att komma till bukt med diskriminering. Vänsterpartiet kommer fortsätta att driva på och arbeta för att det horisontella antidiskrimineringsdirektivet antas. Det är en skam att det blockerats i så många år. Detta är ett arbete som kommer kräva stark mobilisering tillsammans med funktionsrättsrörelsen. Och ett ökat tryck i EU-parlamentet från den grupp där Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk ingår (”The disability intergroup”), som består av EU-parlamentariker från olika politiska grupper som arbetar med funktionsrättsfrågor.

 

Vill ditt parti driva på för en budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU?

Svar: Ja. På EU-nivå har man antagit en strategi mot bakgrund av FN-konventionen. Strategin beskriver åtgärder på åtta prioriterade områden, däribland delaktighet och sysselsättning. Vänsterpartiet anser att strategin är ett viktigt steg för att riva de hinder som försvårar för personer med funktionsnedsättning att kunna fullt ut delta i samhället. Konventionen fastslår viktiga människorättsprinciper och därför avser Vänsterpartiet att följa upp hur EU och medlemsländerna arbetar för att implementera strategin. Vi anser också att en EU-utvärdering och övervakning behövs för att se till och sätta press på att arbetet är systematiskt och målinriktat i samtliga EU länder. De bäst placerade att utföra en sådan övervakning /utvärdering är funktionsrättsrörelsen själva, därför bör de ha en nyckelroll. Avseende budget, så vill Vänsterpartiet se satsningar på jämlikhet och delaktighet snarare än murar och en EU armé, och ser därför gärna att EU:s budget styrs om till att inrikta sig på att leva upp till olika centrala FN-konventioner, inklusive FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning.

 

Hur ser ditt parti på ”Den europeiska pelaren för sociala rättigheter” ur ett funktionsrättsperspektiv?

Svar: Den Sociala Pelaren som antogs på det sociala toppmötet i Göteborg i november 2017 är bra i den meningen att för första gången på många år så talar EU:s ledare inte bara om ekonomiska åtstramningar, utan också om sociala rättigheter. Det är positivt. Den sociala pelaren omfattar 20 generella icke-bindande principer om exempelvis utbildning, jobb, sjukvård och pensioner. Dokumentet betonar medlemsländernas sociala ansvarstagande, och är fyllt av vackra ord, men har egentligen ingen juridisk status. Vänsterpartiet säger ja till den sociala pelarens principer, men understryker att beslut om arbetsmarknads- och socialpolitik inte ska flyttas över till EU.

Funktionsrättsperspektivet finns med, och är tydligt uttryckt i punkt 3 (”Lika förutsättningar oavsett exempelvis ursprung, religion, funktionshinder eller sexuell läggning”) och punkt 17 (”Inkluderande i samhället av personer med funktionsnedsättningar”). Det är allmänna formuleringar som måste fyllas med ett verkligt innehåll i EU och i varje medlemsland. I det sammanhanget är det helt avgörande vilken ekonomisk politik som förs av EU och i medlemsländerna. För att de sociala målsättningarna ska nås behövs en stark gemensam välfärdssektor och därför också en socialt rättvis skattepolitik.

Idag får oftast jämlikhet och mänskliga rättigheter stå tillbaks till förmån för företagens friheter. Det vill Vänsterpartiet ändra på. Människor måste sättas främst. Det skulle dessutom behövas förtydliganden om lika rättigheter och inkludering, till exempel vad gäller arbetsmarknaden inom EU för personer med en normbrytande funktionalitet. Där måste bland annat rätten till hjälpmedel och assistans understrykas för att det målet ska bli verklighet.