Kommer ditt parti se till att EU:s medel för forskning, innovation och utveckling används till att skapa jämlika och tillgängliga samhällen?

Svar: Ja. Tillgänglighet är en grundförutsättning för att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna delta i samhället. Detta är extra viktigt i de länder som har mycket sämre förutsättningar än vad vi har vad gäller exempelvis personlig assistans. Trots detta lägger Europa generellt sett lite pengar på forskning, vid en jämförelse med konkurrerande ekonomier. Vi vill att EU ska göra mer i funktionshinderfrågor framöver, och då är det naturligtvis viktigt att också bedriva en forsknings- och innovationspolitik för att säkra delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar.

Hur vill ditt parti säkerställa att personer med funktionsnedsättning som lever inom EU blir delaktiga i samhället och inte segregeras i institutioner? 

Svar: Idag lever många med funktionsnedsättning under fruktansvärda förhållanden, både i medlemsländer men även i kandidatländer såsom Makedonien. EU kan ställa mycket hårdare krav på såväl medlemsländer som kandidatländer vad gäller uppfyllande av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Men vi kan även använda ekonomiska styrmedel. När de gäller de fattigare delarna av EU handlar det om att rikta strukturfondsbetalningarna på ett sådant sätt att det lyfter de mest utsatta grupperna i samhället. Det handlar om personer med funktionsnedsättning, men även om exempelvis etniska minoriteter. Här tror vi EU:s styrning behöver öka, för att pengarna verkligen ska nå fram. Att ta ansvar för levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning ska ses som en naturlig del av de politiska målen i Köpenhamnskriterierna, som alla länder som ska gå med i EU måste uppfylla.

Hur vill ditt parti arbeta för tillgängliga val inom EU, exempelvis att alla människor ska få tillgång till sin rösträtt och att vallokaler är tillgängliga? 

Svar: Valdeltagandet till Europaparlamentet är lågt inom hela EU, men oacceptabelt lågt när det gäller just personer med funktionsnedsättning. EU:s gemensamma vallagar slår fast hur förfarandet vid EU-valen ska gå till och ställer grundläggande krav vad gäller rösträtt. Sverige jobbar mer aktivt med frågan än många andra länder, och här är vi övertygade om att vi svenskar har mycket att dela med oss av. Det handlar dels om att förbättra de praktiska förutsättningarna som finns i olika medlemsstater, men också dels om att uppmuntra personer med funktionsnedsättningar till att faktiskt rösta. Att det spelar roll. Här tror vi att signalvärdet i att parlamentet får fler personer med egna funktionsnedsättningar är mycket viktigt.

Kommer ditt parti att driva frågor om att säkerställa att den nuvarande och framtida tekniska utvecklingen är utformad för alla?

Svar: Ja. Jag hade inte klarat min vardag eller mitt arbete utan den teknik som finns att tillgå idag. Det är ofta extra viktigt för personer med funktionsnedsättningar. Vi behöver fortsätta att påminna alla de som driver teknikutveckling framåt, vare sig det är inom det offentliga eller den privata sektorn, om vikten av att även kommande tekniksprång görs för alla medborgare. EU har en viktig roll att spela, dels genom forskning och dels genom gemensamma regelverk.

Vill ditt parti driva på för att förstärka EU-övergripande lagstiftning för likabehandling? 

Svar: Det beror på. Människovärdet och den grundläggande respekten för alla människor, och att säkerställa lika rättigheter, är grundläggande i Europa, och inskrivet i EU:s fördrag. Det är en angelägen fråga att fortsätta bevaka, så att det inte bara blir en pappersprodukt. Hur man utformar sina diskrimineringslagstiftningar anser vi emellertid i grunden måste vara någonting varje land själva beslutar om. Risken med EU-gemensam lagstiftning är att vi tvingas utforma svensk lagstiftning i kompromisser med andra, beroende på hur det konstrueras skulle det mycket väl också kunna leda till ett sämre skydd än idag.

Vill ditt parti driva på för en budget för genomförande och övervakning av att Funktionsrättskonventionen efterlevs i hela EU?

Svar: Det beror på. Funktionsrättskonventionen är i grunden en FN-konvention, som de enskilda länderna själva ratificerar. EU kan här hjälpa till med statistik, utbyte om hur implementering bäst går till och forskningsresurser. Och i de fattigare delarna av EU också genom strukturfondsstöd. Men utformningen av välfärds-, socialtjänst-, diskriminerings- och arbetsmarknadslagstiftningar skiljer sig väldigt mycket åt inom EU. Därför kommer också sättet man arbetar med dessa frågor skilja sig åt. Det gör också att vi inte tror på ny EU-lagstiftning som en adekvat väg framåt här.

Hur ser ditt parti på ”Den europeiska pelaren för sociala rättigheter” ur ett funktionsrättsperspektiv?

Svar: Kristdemokraterna är i grunden mot den sociala pelaren, eftersom det på ett mycket tydligt sätt utgör plattform för EU-lagstiftning på områden vi menar att de enskilda länderna måste ha ansvar för på egen hand. EU-reglering av pappamånader i föräldraförsäkringen håller nu exempelvis på att bli verklighet som en direkt följd av den sociala pelaren. Vi Kristdemokrater förordar stabila sociala skyddsnät och ett ansvar för samhället svagaste. Här behöver fler länder göra betydligt mer, och Sverige kan i vissa avseenden tjäna som inspiration. Det gäller även vad avser ansvaret för tillgänglighet och inkludering av personer med funktionsnedsättningar. Det är emellertid inte samma sak som gemensam lagstiftning på området. Vi ser helt enkelt en risk med den sociala pelaren, att svenska regelverk vad gäller exempelvis stöd till funktionshindrade, i framtiden skall utformas genom kompromisser i Bryssel. Det är långt ifrån säkert att det skulle gynna personer med funktionsnedsättningar som lever i Sverige.