Den 1 oktober 2019 ska FN:s frågelista, om hur väl Sverige lever upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen, besvaras. Kommittén publicerade frågelistan den 12 oktober.
Funktionsrätt Sveriges roll har varit att samordna civilsamhällets bidrag med förslag till frågor att ställa till Sverige. 11 organisationer står bakom rapporten. Vi följde kommitténs uppmaning att följa upp vad som hänt med FN:s rekommendationerna sedan den förra utfrågningen 2014. Vi har tittat på utvecklingen med fokus på att hitta luckor som hindrar fullgörande av konventionen. Slutsatsen är att ingen av rekommendationerna har åtgärdats fullt ut. De flesta rekommendationerna har inte hanterats överhuvudtaget. När det gäller rätten att kunna leva självständigt har utvecklingen gått bakåt, i direkt motsättning till rekommendationen om tillräckliga resurser för personlig assistans. Man kan därmed säga att Sverige har fått bakläxa, vilket inte ligger i linje med Sveriges höga ambitioner om mänskliga rättigheter i utrikespolitiken.
Sverige får frågor om nästan alla artiklar i Funktionsrättskonventionen. Det handlar till exempel om hur rättigheterna förts in i svensk lag (inkorporering), uppföljning av rättigheterna i kommuner, tillgång till rättsväsendet och hur funktionsrättsorganisationer är involverade i arbetet. Men det finns även specifika frågor som rör försörjning och frågan om garantinivån genom socialförsäkringssystemet för den som inte kan arbeta.
När Sverige ska lämna sin andra och tredje rapport till FN är det viktigt att kunna redovisa data och resultat i lagstiftning, policy och processer. Vi hoppas att regeringen tar frågorna på största allvar för att identifiera luckor som hindrar rättighetsbärare från att åtnjuta sina rättigheter och skyldighetsbärare från att fullgöra sina åtaganden. Sverige har arbetat systematiskt med att stärka rättigheter för barn och transpersoner under den senaste mandatperioden. Det är hög tid att funktionsrätt hamnar lika högt på dagordningen.
Framöver kommer Funktionsrätt Sverige även att ansvara för samordning av en Alternativrapport som beskriver hur väl Sverige lever upp till konventionen på olika prioriterade områden. Underlag från funktionsrättsrörelsen kommer att samlas in för att ha ett utkast till rapport färdigt i slutet av nästa år.
Inför det muntliga förhöret av Sverige, som vi ännu inte vet tidpunkt för, men som troligen kommer att genomföras inom 2-3 år, kommer också en uppdaterad version av Alternativrapporten tas fram på engelska.