Vill partierna införa patienträttigheter i lagen?
Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Nej, Vänsterpartiet inser att det finns problem med hälso- och sjukvården men har i nuläget inget förslag om en patienträttighetslag. Däremot är vi positiva till att stärka hälso- och sjukvårdslagen så att behov ska styra och inte lönsamheten hos vårdgivare. Hälso- och sjukvårdens princip regleras i portalparagrafen i HSL. Däremot har Vänsterpartiet föreslagit en folkhälsolag eftersom vi anser att det nuvarande folkhälsoarbetet behöver stärkas.

Socialdemokraterna

Ja, Vi vill genom en lagändring stärka patientens rätt till en fast läkarkontakt, som finns i primärvården men har ett övergripande medicinskt ansvar för hela patientens vård och håller ihop också andra vårdkontakter. Det är inte minst viktigt för personer med kroniska sjukdomar.

Miljöpartiet

Nej, Efter att patientlagen infördes ser vi nu små förändringar mot en mer patientcentrerad vård. Vi är medvetna om att det inte går så fort som vi skulle önska, men vi tror inte att införande av en patienträttighetslag skulle lösa problemet. Det skulle istället riskera leda till att patienter med mindre behov prioriterades före inom vården och de med stora vårdbehov prioriterades ner. Vi vill istället se till att prioriteringsarbetet stärks inom vården. Angeläget är att patientlagen får genomslag och hälso- och sjukvården behöver ta ett större ansvar för att involvera patienterna.

Vi ser också gärna ett utökat och fördjupat samarbete med patientorganisationer, men även spetspatienter för att utveckla patientens delaktighet i vården. En generellt ökad förståelse för framgångsrik patientdelaktighet är mycket viktig. Vi tror även att mer forskning är nödvändigt för att belysa effekterna av patientens delaktighet. Detta går hand i hand. Det är nödvändigt att på flera sätt stärka patientens roll inom vården. Vården skall utgå från patienten och vi skulle gärna se ett nationellt arbete som leddes av en "patientombudsman" i varje landsting/region.

Liberalerna

Ja, Liberalerna var pådrivande för att införa patientlagen, som blev verklighet 2014. Tanken var just att stärka patienternas rättigheter, men vi i Liberalerna tycker att det inte har fått tillräckligt genomslag i praktiken. Både patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen behöver förtydligas, och perspektivet förflyttas från ett befolkningsperspektiv till patientmakt. Varje patient ska ha rätt att få vård efter behov och att fritt välja vårdgivare i hela landet. Patientlagen ska innebära en skyldighet för landstingen att ge patienter valfrihet och egenmakt. Patienten ska ha rätt att välja mellan olika vårdgivare i såväl det egna landstinget, som i ett annat landsting. Denna valfrihet ska gälla såväl öppenvård som slutenvård.

Centerpartiet

Ja, Patientens ställning i sjukvården måste stärkas genom ökat inflytande, mer självbestämmande och bättre information. Sverige hamnar långt ner i jämförelse med andra OECD-länder vad gäller patienternas upplevelse av information och delaktighet i vården. Samtidigt visade nyligen en utvärdering av Myndigheten för Vårdanalys att den patientlag som infördes 2014 med syfte att stärka patientens ställning i vården haft liten effekt. Centerpartiet vill därför se en utvidgad patientlag som ger alla människor rätt att välja vård i hela landet. Utökade möjligheter att välja vårdgivare oberoende av landstingsgräns stärker såväl patientmakten som förutsättningarna för en mer likvärdig hälso- och sjukvård.Vi vill även att de patienter som vill ska ha rätt till en fast läkarkontakt.

Kristdemokraterna

Ja, Vi instämmer med att det krävs en förstärkning av patientens rätt till högkvalitativ patientcentrerad vård inom rimlig tid. Införandet av Patientlagen 2015 på initiativ av Kristdemokraterna var ett led i detta. Dessvärre visar uppföjning av lagen att patienternas delaktighet i sin egen vård ännu inte har ökat. Men att göra om Patientlagen till en rättighetslag utan att ta tag i de stora strukturella problemen inom vården räcker inte för att åtgärda bristerna. Kristdemokraterna har därför ett omfattande och fullt finansierat reformpaket som stimulerat ett förändrat arbetssätt inom vården för att stärka patientens rätt till god vård i tid. Vi vill införa prestationsbaserad ersättning för att korta vårdköerna och öka antalet vårdplatser; förstärka vårdgarantin genom att bland annat införa en yttregräns på max 120 dagar från första kontakt till avslutad behandling; förstärka och öka tillgängligheten inom primärvården och hemsjukvården för att möta patienter till rätt vårdnivå och därmed även avlasta akuten; införa rätt till fast läkarkontakt för att förbättra kontinuitet och uppföljning utifrån patientens egna behov. Det kan handla också om värdegrundsarbete samt att säkerställa att vårdpersonal som möter patienter med funktionsnedsättningar har rätt kompetens för att lyssna och fånga upp deras unika vårdbehov. Dessa reformer behöver införas omgående. Så snart som möjligt måste dessutom ansvaret för sjukhusvården lyftas ifrån landstingen och över till staten. En människas möjligheter att överleva svår sjukdom ska inte avgöras av vilket landsting man råkar bo i.

Moderaterna

Ja, Moderaterna driver till exempel aktivt att cancerpatienters rättigheter inom patientlagen och patientsäkerhetslagen ska skärpas.

Sverigedemokraterna

Ja, Patientlagens syfte var att stärka och tydliggöra patienternas ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patienternas ställning har dock inte stärkts och förbättrats. Avsaknaden av ett tydligt ansvar, tillsyn, kontroll och uppföljning av hur patientlagen följs är en orsak till att lagen inte har fått det genomslag som det var tänkt. Vi anser att man ska förtydliga både innehållet i skyldigheterna som framgår av patientlagen, men också vem som har ansvaret att fullgöra dem. Ett rättighetsbegrepp bör också införas i patientlagen. Det finns ett värde i att tydliggöra vad patienten har rätt att förvänta sig av vården. Dels säger begreppet ”rättighet” något principiellt om synen på medborgarens och patientens förhållande till det offentliga. Dels kan ett rättighetsbegrepp bidra till en ytterligare perspektivförskjutning i vården där patientens inflytande och delaktighet ses som självklarheter. I jämförelse med Norge, Finland och Danmark är patientens rättsliga ställning svagare i Sverige. Till exempel kan patienter i Norge få vissa rättigheter (såsom rätt att välja sjukhus, information samt delaktighet i beslut och behandling) prövade i domstol.