Landstingen är skyldiga att ge vård i tid, fast läkarkontakt och göra patienten delaktig i vården. I dag är det inget landsting som fullt ut följer lagen. 

Enligt Patientlagen ska patienter ges information, vård i tid och en fast vårdkontakt. Patientlagen är dock en skyldighetslag, och inte en rättighetslag. Det är därför svårt att som patient kräva det som står i lagen. För personer med funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar är denna lag extra viktig.

Information och delaktighet är viktigt för alla, men extra viktigt för den som har svårt att kommunicera eller förstå information. Vården ska respektera patientens vilja och i möjligaste mån få patientens samtycke till vården. Sverige har fått kritik från FN när det gäller användningen av tvångsvård och ETC, elektrokonvulsiv behandling, utan samtycke. Vård i tid är helt centralt, inte minst för dem som har en livshotande sjukdom. Enligt den nationella vårdgarantin ska man få ett läkarbesök i primärvården inom sju dagar och i den specialiserade vården eller operation inom 90 dagar. Inga landsting klarar dessa tidsgränser. Även när det gäller fast läkar- eller annan vårdkontakt är det få landsting som följer lagen. Det är särskilt problematiskt för patienter med komplexa vårdbehov och nedsatt förmåga att kommunicera sina behov. 

I princip alla länder i Europa har en patienträttighetslag. Det innebär inte att alla andra länder har en bättre vård, men en rättighetslag stärker patientmakten och ökar möjligheten att utkräva det som står i lagen. Idag är det bara Sverige, Malta och Bulgarien som står utan patienträttighetslag.

Funktionsrätt Sverige kräver:

• att patienträttigheterna stärks.