Internationella Funktionsrättsdagen

Varje år den 3 december äger den Internationella funktionsrättsdagen rum. FN instiftade dagen 1992 för att öka medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Men år 2024 finns fortfarande stora skillnader i levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Tidigare i år levererade FN skarp kritik mot Sverige.  

Vi i Sverige betraktar oss ofta som ett föregångsland när det gäller mänskliga rättigheter och inkludering av personer med funktionsnedsättning. Men den bilden stämmer allt mindre överens med människors verklighet. I stället ser vi ständiga nedskärningar och striktare praxis vid bedömning av rätten till stöd, bristande inkludering i utbildningssystemet och sysselsättningspolitiken, en ojämlik vård och en ökad risk för fattigdom för människor med funktionsnedsättning. 

Den 11 – 12 mars i år förhördes regeringen av FN:s funktionsrättskommitté i Genève om hur Sverige lever upp till våra åtaganden att uppfylla rättigheterna i Funktionsrättskonventionen. Inför förhöret samordnade vi funktionsrättsrörelsens arbete med en granskande alternativrapport till FN om läget i Sverige. Rapporten beskriver en utveckling där införandet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning står stilla eller går tillbaka. FN:s egen granskning bekräftade bilden av en negativ utveckling inom flera områden för personer med funktionsnedsättning i Sverige. FN levererade skarp kritik och en lång lista med rekommendationer till den svenska regeringen.

Funktionsrättskonventionen som lag i Sverige

År 2006 antog FN:s generalförsamling Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – Funktionsrättskonventionen. Sedan 2009 gäller konventionen i Sverige och det innebär att Sverige ska se till att de rättigheter som konventionen innefattar blir verklighet. Såväl stat som kommun och regioner har ett ansvar för att förverkliga rättigheterna.

Trots att Funktionsrättskonventionen gäller i Sverige är den inte införlivad i svensk lag. FN inskärper i sina rekommendationer efter förhöret av Sverige att konventionen behöver bli en del av vår lagstiftning. Funktionsrätt Sverige menar att det är helt centralt. Funktionsrättskonventionen behöver bli lag i Sverige för att riktig förändring ska ske.

Vi behöver en funktionsrättspolitik baserad på rättigheter

Funktionsrättsrörelsen kämpar på och framsteg görs – det finns ljusglimtar i frågor som vi arbetat med under lång tid. Som till exempel att regeringen presenterat ett nationellt kompetenscentrum för intellektuell funktionsnedsättning och autism, att det i juni nästa år blir obligatoriskt för företag att följa nya tillgänglighetskrav kring digitala produkter och tjänster samt att regeringen nyligen öppnat upp för indexering av assistansersättningen. 

Men det räcker inte med några tomtebloss här och där. Regeringen måste nu ta ett helhetsgrepp tillsammans med oss om vi ska åstadkomma riktiga framsteg för många människor. Detta helhetsgrepp måste omfatta en översyn om hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med Funktionsrättskonventionen.

Vi måste se till att fler barn kan trivas och utvecklas i skolan genom en bättre lärmiljö, att fler har jobb genom en mer inkluderande arbetsmarknad, att människor har en bättre ekonomisk situation som ger en högre delaktighet i olika delar av samhällslivet och att man har tillgång till rättshjälp för att kunna utkräva sina rättigheter.  Vi behöver en gång för alla en funktionsrättspolitik som är baserad på rättigheter och som innehåller konkreta reformer som gör verklig skillnad i människors vardag. 

Gör Funktionsrättskonventionen till lag i Sverige.

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige

Relaterade nyheter:

Den 3 december: Europeiska funktionsrättsrörelsen uppmanar till konkreta åtgärder för jämlikhet och rättigheter i EU

Debatt i Aftonbladet den 3 december: Funktionsrätten ingen svensk stolthet längre