INSTÄLLT webbinarium: Respekt för rättigheter – Tema Arbete utan stigma

Tid och plats

Tid: 2021-05-05 klockan 09:00 - 10:00

Plats: Digitalt via Zoom, länk mejlas ut efter anmälan.

Ansvarig: Mikael Klein


Webbinariet är inställt, nytt datum kommer att meddelas snart.

Rapporten Respekt för rättigheter? – civilsamhällets granskning av hur Sverige lever upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning resulterade i 134 rekommendationer inom många olika områden.

Under 2020 genomförde vi webbinarier om innehållet i rapporten. 2021 tar vi nästa steg. Vi väljer ut specifika rekommendationer inom vissa områden för ett samtal med beslutsfattare om vad som kan göras för att ta steg framåt.

Frågan om arbete och möjligheten till en egen försörjning har alltid varit central inom funktionsrättsrörelsen. Sverige har länge haft en hög arbetsmarknadspolitisk ambition med målet om full sysselsättning för alla. Ändå lyser funktionshinderfrågorna oftast med sin frånvaro inom arbetsmarknadspolitiken.

Hur kommer det sig att vi i Sverige fortfarande använder begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” och vad får det för konsekvenser?  Varför lyckas vi inte få fler personer med funktionsnedsättning i jobb – ens under de högkonjunkturer vi haft – trots stora satsningar i statsbudgeten på lönebidrag och Samhall? Arbetsmarknadens parter, fackförbund och arbetsgivare, lade grunden för den svenska modellen då Saltsjöbadsavtalet slöts i början av förra seklet. Ansvaret för ”sekunda arbetskraft” sköts då över på det offentliga, staten och kommunerna. Hur ser ansvaret ut idag?

I de flesta länder i världen finns en starkare ”rätt till arbete” än i Sverige. Många länder, framförallt i Europa, har regelrätta kvoteringslagar med skyldigheter för arbetsgivare att anställa personer med funktions­nedsättningar. Andra länder har stark diskriminerings­lagstiftning med långtgående krav på att tillgodose individuella behov hos arbetstagare. Är den svenska arbetsrätten helt enkelt för svag?

I internationell jämförelse tycks det ändå som att vi lyckas tämligen bra i Sverige. Sysselsättnings­graden även bland personer med funktions­nedsättning är relativt hög jämfört med andra länder. Men enligt OECD definierar vi ”funktionsned­sättning” betydligt vidare än andra, så hur bra lyckas vi egentligen?

Välkommen till ett webbinarium som inte backar för obekväma frågor! Den pågående reformeringen av Arbetsförmedlingen sätter utmaningarna för svensk arbetsmarknadspolitik i blixtbelysning.

Kontaktperson: mikael.klein@funktionsratt.se

Frivillig förberedelse: Läs om artikel 27 i rapporten Respekt för rättigheter?