Funktionsrätt Sverige har svarat på remissförslag som innebär att den återstående skillnaden i beskattning av sjukersättning och aktivitetsersättning respektive arbete, den så kallade funkisskatten, tas bort. ”Vi välkomnar förslaget, det är orimligt att en av de grupperna med sämst ekonomi och ingen möjlighet att förbättra den, ska ha den högsta skatten. Men det räcker inte, en helhetsöversyn behövs som åtgärdar det osammanhängande lapptäcket av avgifter och ersättningar som omgärdar personer med funktionsnedsättning. Det blev tydligt inte minst i våras,” kommenterar Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige.
I januari 2022 höjdes sjuk- och aktivitetsersättning – efter att ha halkat efter löneutvecklingen under lång tid – och funkisskatten togs bort (för att återigen införas men på en lägre nivå). Samtidigt som sjuk- och aktivitetsersättningen förbättrades höjdes dock en del kommunala avgifter, som till exempel för omvårdnad och god man/förvaltare. Förbättrade statliga ersättningar leder ofta automatiskt till höjda kommunala avgifter och därmed begränsade ekonomiska förbättringar. Det är ett stort problem och motverkar själva intentionen – att öka den disponibla inkomsten för personer med en mycket svag ekonomi. Men det illustrerar också komplexiteten i det system som omgärdar ekonomin för personer med funktionsnedsättning med avgifter och ersättningar av olika slag.
”Det säger sig självt att vi inte kan inte ha ett system där välbehövliga höjningar
Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige
äts upp av kostnader för oumbärligt stöd som god man och social omsorg. Problemet är allvarligt. Många klarar sig inte på sin aktivitets- eller sjukersättning utan är helt beroende av bidrag från anhöriga eller från kommunens försörjningsstöd. Det kan väl inte vara tanken att personer som bedömts inte kunna arbeta ska behöva vända sig till socialkontoren och få sin ekonomi helt utraderad?”, fortsätter Elisabeth Wallenius.”
I remissvaret poängterar Funktionsrätt Sverige att ett helhetsgrepp behöver tas om den ekonomiska situationen för personer med funktionsnedsättning. Garantinivån behöver höjas rejält och indexeras mot löneutvecklingen, men i översynen behöver också kommunala avgifter, avgifter för god man, merkostnadsersättning, ersättning för hjälpmedel samt försörjningsstöd ingå.
”Sverige har ratificerat Funktionsrättskonventionen och medgett att personer med funktionsnedsättning har rätt till en tillfredsställande levnadsstandard och ständigt förbättrade levnadsvillkor. Men att behöva ansöka om försörjningsstöd eller leva på anhöriga är inte en tillfredsställande levnadsstandard. Det är dags att ta tag i den här frågan,” avslutar Elisabeth Wallenius.
