Debatt: Försvarsmakten köper sig fri från lagen
Försvarsmakten köper sig fri istället för att medverka i en prövning av om rekryteringsprocessen är diskriminerande. Därmed kringgås den enskildes möjlighet till upprättelse, skriver Riksförbundet Attention och Funktionsrätt Sverige.
AntidiskrimineringsbyrånNorra Skåne, Malmö mot Diskriminering och Erik, som har diagnosen Aspergers syndrom, stämde under hösten 2020 Försvarsmakten för att myndigheten nekar alla som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) tillträde till grundläggande militär utbildning. Trots stora individuella variationer får sökande med npf-diagnos direkt sin ansökan avskriven vid ansökningsförfarandet, utan möjlighet till individuell prövning. Försvarsmakten hänvisar till att dessa diagnoser inte är förenliga med militär verksamhet, med anledning av de krav som ställs och den miljö som individen kommer arbeta i.
De som ligger bakom stämningen vill i domstol få prövat om Försvarsmaktens rekryteringsprinciper diskriminerar Erik och alla andra med likande funktionsnedsättningar. Men istället betalade Försvarsmakten den begärda ersättningen till Erik och slapp därmed en prövning av den faktiska frågan – alltså om det rörde sig om diskriminering. I svensk rätt finns nämligen en möjlighet att lämna ett så kallat medgivande som innebär att den anklagade parten går med på att betala den begärda ersättningen utan att erkänna någon diskriminering. Domstolen är då bunden att döma utifrån medgivandet, vilket innebär att sakfrågan inte prövas. Frågan om diskriminering lämnas obesvarad.
Det här är ett stort svekmot alla som drabbas av denna utestängning. Diskrimineringslagstiftningen kom till för att skydda den enskilda och ge möjlighet till upprättelse vid diskriminering. Inom funktionsrättsrörelsen reagerar vi starkt på alla former av diskriminering, men extra illa är det när staten utsätter medborgarna för detta. Att driva ett ärende i domstol kräver ofta stora resurser och när individen ställs mot staten är maktobalansen uppenbar. Långt ifrån alla vågar, kan eller har möjlighet att driva sitt ärende i domstol.
Enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska staten förbjuda all form av diskriminering på grund av funktionsnedsättning och garantera personer med funktionsnedsättning ett lika och effektivt rättsskydd mot diskriminering på alla grunder. Om svensk rätt möjliggör för ena parten att lämna strategiska medgivanden och köpa sig fri från att diskrimineringsfrågan utreds lever vi inte upp till det vi som nation utlovat.
Att det finns mycket kvar att göra kring mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning är vi smärtsamt medvetna om. Att nu också en statlig myndighet – med skattepengar – utnyttjar möjligheten att köpa sig fri och därmed kringgå den enskildes rättigheter ser vi som mycket allvarligt.
Diskrimineringslagstiftningensgrundläggande syfte är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. När möjligheten finns att gå runt en prövning av om diskriminering har skett blir lagstiftningen i praktiken tandlös och den enskilde lämnas utan möjlighet till verklig upprättelse. Nu behövs handlingskraft från regeringen. Det här måste ändras och den enskildes rätt till upprättelse måste säkerställas och tydliggöras. Bara så får vi en samhällelig förändring mot ett samhälle fritt från diskriminering.
Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention
Elisabeth Walleniusordförande Funktionsrätt Sverige