Debatt: Hur ska vi fatta beslut om subventioner av hjälpmedel?
Nyligen fattade SKR:s MTP-råd beslutet att avråda Sveriges regioner från att subventionera tyngdtäcken. Det är första gången som rådet gör en rekommendation gällande ett hjälpmedel. Därför är det särskilt viktigt att utvärdera den process som använts och de riktlinjer som följts. Det skriver Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige, Petrus Laestadius, vice vd Swedish Medtech i Dagens Samhälle. Nu hoppas vi att rådet omprövar sitt beslut.
I oktober fattade Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) medicinsktekniska produktråd (MTP-rådet) beslutet att avråda Sveriges regioner från att subventionera tyngdtäcken, ett hjälpmedel som förskrivs till personer med grava sömnsvårigheter, stor motorisk orolighet och ångestproblematik. Avrådan baseras på bedömningen att det inte finns något vetenskapligt stöd för insatsen.
Vid en första anblick låter detta rimligt. Självklart ska inte våra offentliga medel användas för att subventionera det som inte gör nytta. Självklart ska hälso- och sjukvård inte utföras på godtyckliga grunder eller av gammal vana. Från sådant ska avrådas. Problemet i detta fall är att beslutet är fattat på bristfälliga grunder.
Vi är väl medvetna om att det inom hjälpmedelsområdet, som inom all hälso- och sjukvård, behöver göras prioriteringar. Det finns ett stort behov av nationella riktlinjer, något som tyvärr i hög utsträckning saknas inom området. Dessa riktlinjer behöver dock, i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen, baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och tas fram i samverkan med dem som berörs – patient, profession och leverantörer.
MTP-rådets rekommendation grundar sig på att de ytterst få randomiserade och kontrollerade studier som finns inte visat effekt med objektiva utfallsmått. Trots att det finns studier med lägre bevisvärde som visat positivt resultat har dessa negligerats i bedömningen. Den subjektiva upplevelsen har helt förringats, trots användning av valida och reliabla skattningsskalor.
Vi kan vara helt överens om att det behövs mer forskning om hjälpmedel, men att i väntan på det plocka bort en hel produktgrupp är inte rätt väg att gå. MTP-rådet behöver beakta de förutsättningar som finns inom hjälpmedelsområdet när det gäller att bedriva forskning. De skiljer sig avsevärt från dem gällande läkemedel och annan medicinteknik. Bästa tillgängliga kunskap måste kunna baseras på annat än randomiserade, kontrollerade studier – annars blir det mycket vi gör inom hälso- och sjukvården som bör avrådas från.
Enligt MTP-rådet är tyngdtäcken en kostsam produkt för regionerna, men i relation till vad? Bakgrundsinformationen som ges i rekommendationen problematiserar inte alls detta utan ser kostnaderna strikt ur verksamhetens perspektiv. Vi anser att den hälsoekonomiska analysen behöver utgå från en helhetsbild där fler faktorer vägs samman – även de samhällsekonomiska vinster som minskad sjukskrivning, godkända skolresultat, minskat behov av hemtjänst eller personlig assistans leder till.
Något ytterligare som MTP-rådet helt väljer att bortse från är att deras avrådan gäller en insats som rekommenderas i expertutlåtanden och kunskapsstöd från exempelvis Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och NPO psykisk hälsa. I dessa kunskapsstöd lyfts betydelsen av den erfarenhetsbaserade kunskapen fram och de är framtagna i samråd med experter från professioner och patientföreträdare. Detta bör rimligen även återspeglas i MTP-rådets arbetssätt, eller är rådets arbete överordnat övriga myndigheters?
Konsekvenserna av MTP-rådets avrådan drabbar nu de personer som tillhör samhällets mest sårbara grupper, både ekonomiskt och socialt. Det drabbar barn med autism, ungdomar med ätstörningar, vuxna med ADHD, äldre personer med demenssjukdom och många fler. Att låta tyngdtäcken övergå till egenvård är inte förenligt med en jämlik hälso- och sjukvård och ett brott mot FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilken Sverige åtagit sig att följa.
Det är första gången som MTP-rådet gör en rekommendation gällande ett hjälpmedel, varför det är särskilt viktigt att utvärdera den process som använts och de riktlinjer som följts. Vi hoppas därför att rådet gör en noggrann rannsakning av sin arbetsmetod, skyndsamt drar tillbaka sitt beslut och gör en ny bedömning där hänsyn tas till bästa tillgängliga kunskap, beprövad erfarenhet och de samhällsekonomiska vinster som förskrivning av tyngdtäcken innebär.
Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige
Petrus Laestadius, vice vd Swedish Medtech
Ida Kåhlin, ordförande Sveriges Arbetsterapeuter