Debatt: Jämlik vård kräver ett enklare läkemedelssystem

Kritiken mot läkemedelsutredningens förslag får inte leda till att regeringens arbete avstannar. Regeringen bör genast ta initiativ till en långsiktig överenskommelse med regionerna om det särskilda statsbidraget till läkemedel, skriver Funktionsrätt Sverige i Dagens Samhälle idag tillsammans med företrädare för Läkarförbundet och Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Den bärande tanken när regeringen tillsatte Läkemedelsutredningen i slutet av 2016 var ett enklare, finansiellt långsiktigt hållbart läkemedelssystem med tydligare ansvarsfördelning, förutsägbara processer och goda förutsättningar för forskning och innovation. Men sedan utredningen remissbehandlats står det klart att regeringen knappast kan gå vidare med förslagen i sin helhet. Något som återkommer i remissvaren är att systemet skulle bli ännu mer svåröverskådligt, att patientperspektivet saknas, att långsiktig finansiering och ansvarsfördelning är oklar, och att vården blir än mer ojämlik.

Utredningens huvudförslag, att statsbidraget till regionerna skulle ersättas med ett generaliserat bidrag utan uppräkning, var vi liksom de flesta andra aktörer tveksamma till. Detsamma gäller det skissartade förslaget om ett mindre särskilt statsbidrag till nya läkemedel, samt förslaget om att en ny regiongemensam myndighet, Läkemedelsrådet, ska ta över NT-rådets uppgifter.

Men trots kritiken finns flera andra förslag från utredningen som inte är beroende av att regeringen går vidare med huvudförslagen. Dessutom kvarstår behovet av tydliga långsiktiga förutsättningar inom läkemedelsområdet. Att vänta och se är därför heller ingen lösning.

Det första som genast bör ske är att regeringen initierar en ny långsiktig överenskommelse med regionerna om storleken på det särskilda statsbidraget till läkemedel, åtminstone för perioden 2020–2022. Den nu gällande överenskommelsen löper ut till årsskiftet. Liksom tidigare bör Socialstyrelsens prognos för läkemedelskostnaderna ligga till grund för statsbidraget.

Ett avtal för de kommande tre åren skulle innebära ett välbehövligt lugn i en tid med snabb medicinsk utveckling, då många nya läkemedel introduceras inom svåra sjukdomar. Om regionerna får behålla en högre andel av företagens återbäring gällande läkemedelskostnaderna, skulle detta ge större incitament till förhandlingar mellan regioner och företag.

Ett utredningsförslag som bör genomföras är ett statligt stöd för läkemedel inom sällsynta sjukdomar. I dag är introduktionen långsam och ojämn. Vägledande bör vara att personer med sällsynta sjukdomar ska få god och jämlik tillgång till behandling. Men förslaget behöver breddas till att även omfatta nya läkemedel inom sjukdomar där det saknas effektiva behandlingsalternativ. I några andra länder i Europa finns intressanta modeller, som innebär att patienter som står helt utan behandling kan få läkemedel direkt efter ett europeiskt godkännande. Ett ökat statligt kostnadsansvar, i kombination med den modell som NT-rådet utvecklat som involverar expertråd och tydliga protokoll för in- och utsättning av läkemedel, kan vara en väg framåt.

Alla är överens om att läkemedelssystemet måste bli enklare och mer förutsägbart. Därför måste regeringen genomföra åtgärder som skapar tydliga och långsiktiga förutsättningar. Samtidigt måste vi och andra ledande aktörer involveras i en fortsatt diskussion om hur vi kan skapa framtidens läkemedelssystem.

Heidi Stensmyren
ordförande Läkarförbundet
Anders Blanck
vd Lif – de forskande läkemedelsföretagen
Elisabeth Wallenius
ordförande Funktionsrätt Sverige
Elin Karlsson
ordförande rådet för läkemedel, IT och medicinteknik, Läkarförbundet
Malin Parkler
ordförande Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Läs artikeln i Dagens Samhälle