Nyligen överlämnade Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Ytterligare 24 myndigheter har medverkat i framtagandet.
– Vi välkomnar förslaget och hoppas att alla samhällsaktörer snabbt kan komma i gång med arbetet att förverkliga den här ambitiösa strategin. Regeringen måste tillsätta nödvändiga resurser för att den här efterlängtade strategin ska ha förutsättningar att uppfylla målsättningen, säger Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige.

De övergripande målen i strategin är en förbättrad psykisk hälsa i hela befolkningen, färre liv förlorade i suicid samt minskade negativa konsekvenser på grund av psykiatriska tillstånd. Bland delmålen nämns barn och unga, skolgång, arbetsliv, vård och omsorg och mycket annat. Det konstateras också att psykiska sjukdomar och syndrom utgör den fjärde största gruppen av tillstånd och sjukdomar, sett till total sjukdomsbörda i samhället.

– Vi har länge sett med oro på utvecklingen när det gäller samhällets stöd och vård för personer i alla åldrar som lever med psykisk ohälsa och psykiatriska tillståndVi nås nästan dagligen av vittnesmål om hur svårt det är att få snabbt och adekvat stöd. Köerna till BUP ökar lavinartat. Det kan därför inte nog betonas hur viktigt det är att strategin snabbt får önskat genomslag och då krävs tillräckliga resurser, säger Nicklas Mårtensson.

Som en del i utredningen analyserades de 25 olika styrdokument som idag berör psykisk hälsa och suicidprevention. Slutsatsen var att det är oklart hur styrdokumenten förhåller sig till varandra, att det saknas tydlig vägledning kring hur uppföljning kan ske och att det generellt saknas indikatorer för uppföljning. I strategin föreslås att det inrättas ett råd med generaldirektörer för alla 26 berörda myndigheter samt en nationell samordningsfunktion.

– Det här är en knäckfråga, om det saknas tydliga och mätbara indikatorer och samordning av uppföljning, hur ska vi veta hur stöd och vård inom det här området fungerar”, säger Nicklas Mårtensson. ”I det här arbetet är det nödvändigt att funktionsrättsrörelsen aktivt involveras, så att rättighetsperspektivet finns med.”

Resursfrågan är central. På en direkt fråga om resurser vid presskonferensen svarade socialministern: ”Vi kommer inte kunna behandla bort den psykiska ohälsan via sjukvården. Detta är mångas uppgift och exempelvis kommuner liksom civilsamhället kan arbeta mer, fortsatte ministern.

– Han har delvis rätt, men politikens viktiga roll och stora ansvar som en viktig del i lösningen går knappast att överdriva. Det finns många bra mål i strategin, som kräver politiska prioriteringar och resurser för att inte stanna vid ytterligare ett styrdokument som inte får någon effekt, avslutar Nicklas Mårtensson.