Vuxenutbildning
I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fastslås rätten att få tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande utan diskriminering och på lika villkor som andra.
Många personer med funktionsnedsättning utestängs från högre utbildning eftersom de saknar behörighet från grundskola och gymnasium. Vuxenutbildning blir då en nödvändig väg att ta igen det som saknas. Utbildningen ska rusta människor för deltagande i samhälls- och arbetslivet. Kommunerna har ett ansvar för att erbjuda vuxenutbildning.
Orsaken till misslyckanden i grund- och gymnasieskolan står främst att finna i att den inte kunnat erbjuda den lärmiljö och det stöd som krävs. Vuxenutbildningen måste därför kunna kompensera för detta. För högskolan finns förordningar om medel till stödinsatser och en uppbyggd funktion som organiserar stödet inom högskolan. Samma ordning borde gälla inom all vuxenutbildning.
För att kunna och våga ta steget att påbörja vuxenstudier krävs en tryggad försörjning. Brister i studiestödssystemet och ett oflexibelt socialförsäkringssystem utgör stora hinder. Särskilt för unga med aktivitetsersättning.
Inom vuxenutbildningen ingår utbildning på grundskole- och gymnasienivå, Särskild utbildning för vuxna (Särvux), Utbildning i svenska för invandrare (SFI) och folkbildningen.
Funktionsrätt Sverige kräver:
- att kommunerna måste garantera att elever med funktionsnedsättning har samma möjlighet som andra att komplettera sin grund- eller gymnasiebehörighet.
- att skollagen ska den som vill eller behöver komplettera sin grundskole- eller gymnasiebehörighet genom kommunal vuxenutbildning rätt till nödvändigt stöd för att kunna genomgå studierna.
- att studie- och socialförsäkringssystemen ändras så att de fullt ut stimulerar till att ta steget och tryggar möjligheten att kunna fullfölja sin vuxenutbildning.