Sverige är ett av världens rikaste länder men ojämlikheten för personer med funktionsnedsättning ökar. På flera områden har situationen försämrats de senaste åren. Riksdagen beslutade om nytt mål och inriktning för funktionshinderpolitik i november 2017.

”Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.”

Funktionshinderspolitiken ska inriktas mot:
– principen om universell utformning,
– befintliga brister i tillgängligheten,
– individuella stöd och lösningar för individens självständighet, och
– att förebygga och motverka diskriminering.

I maj 2019 kom betänkandet Styrkraft i funktionshinderpolitiken med förslag om delmål och uppföljning för politiken. Hösten 2021 kom regeringen med en strategi för uppföljning av funktionshinderpolitiken, men utan konkreta åtgärder som vi lyft fram.

Funktionsrätt Sverige kräver:

• systematisk uppföljning över hela landet för genomförande av Funktionsrättskonventionen och Agenda 2030.
• utredning av luckor i lagstiftning samt konsekvensanalyser som rör funktionsrätt i uppdrag, utredningar och lagförslag.
• tydligt ansvarstagande  och förutsättningar för rättighetsbärare att utkräva rättigheter.
• tolkning och tillämpning av universell utformning utifrån konventionen för att säkerställa samskapande av allt nytt i ett samhälle för alla.
•  att befintlig miljö och kommunikation är tillgänglig genom en tidssatt handlingsplan.
• förutsättningar och resurser för att aktivt involvera funktionsrättsorganisationer i beslut i linje med FN:s allmänna kommentar 7.