Sverige har som konventionsland skyldighet att rapportera till FN om genomförandet av konventionen. Rapporterna utgör underlag för granskning och dialog med FN inför rekommendationer för att förbättra genomförandet. Rapporter från civilsamhället, i synnerhet funktionsrättsorganisationer, som självständigt undersöker hinder för genomförande och att åtgärder faktiskt leder till framsteg för rättigheterna spelar en stor roll för FN:s granskning.

Aktuellt

Den 11 – 12 mars 2024 ska företrädare för regeringen träffa FN:s övervakningskommitté för Funktionsrättskonventionen för andra gången. Det har då gått 10 år sedan den första dialogen när Sverige fick hård kritik och cirka 30 rekommendationer.

Läs den inskickade rapporten, engelskt original och i svensk snabböversättning. 

CSO Alternative report CRPD SWE 2024.pdf

CSO Alternative report CRPD SWE 2024.docx

Alternativrapport till CRPD 2024 svenska.docx

Alternativrapport till CRPD 2024 svenska.pdf

Lättläst sammanfattning av civilsamhällets alternativrapport 2024

(Preliminär version)

Sammanfattning

I inledningen till alternativrapporten beskrivs ett läge där rättigheterna för personer med funktionsnedsättning står stilla eller till och med går tillbaka:

”Paradigmskiftet till ett människorättsbaserat angreppssätt har inte förverkligats och tillbakagång noteras på flera områden.”

Här är några exempel ur rapporten:

• FN:s rekommendationer för genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ignoreras för det mesta, och revidering av lagstiftning till konventionen kommer främst från EU, inte från nationella initiativ.
• Den funktionshinderpolitiska strategin för uppföljning 2021–2031 saknar konkreta politiska reformer, mätbara mål och tvärpolitisk samordning.
• Det finns stora skillnader över landet, och det saknas en handlingsplan för att systematiskt undanröja hinder för tillgänglighet.

Citat från inledningen till rapporten:

”Resultatet är ständiga nedskärningar och striktare praxis vid bedömning av rätten till olika förmåner, bristande inkludering i utbildningssystemet, sysselsättningspolitik och ökad risk för fattigdom. Självbestämmandet har åsidosatts.”

Bakgrund FN:s rapporteringsprocess

Regeringen lämnade sin första rapport 2011 – två år efter att konventionen började gälla i Sverige. Egentligen ska staten egentligen rapportera vart fjärde år, men pga lång kö och för lite resurser är nästa rapport som lämnades in i oktober 2019 en sammanslagen andra och tredje rapport. För att spara resurser har FN  tagit fram en förenklad rapporteringsprocess som innebär att kommittén tar fram frågor som regeringen får besvara i sin rapport, istället för att gå igenom hela konventionen.

Civilsamhällets arbete och rapporter

Funktionsrätt Sverige samordnade den första alternativrapporten 2011, med stöd från ett Arvsfondsprojekt. Många grupper runt om i landet arbetade med att lära sig konventionen och analysera läget. När kommittén lämnat rekommendationer till Sverige 2014 försökte vi uppmuntra till genomförande och vi följde upp vad som hände, eller inte hände med rekommendationerna.

Sommaren 2018 lämnade Funktionsrätt Sverige förslag till frågor som vi tycker att FN borde ställa till Sverige. När FN hade fattat beslut om frågor besvarades de av regeringen i oktober 2019. Parallellt beslutade vi att samla civilsamhället för skapa en genomlysning av efterlevnaden av hela konventionen. Förutom nyttan med att granska och lära oss mer om våra rättigheter, ville vi ta fram en nationell rapport i väntan på beslut om nästa dialog med FN.

Resultatet blev rapporten Respekt för rättigheter? som innehåller 134 rekommendationer till regeringen kring vad som behöver göras för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden. Rapporten Respekt för rättigheter har utgjort ett underlag till den kortare alternativrapport som sammanställts under 2023 inför förhöret i mars 2024.