Vilka partier vill göra det möjligt att utkräva rättigheter när skolan inte fungerar?
Funktionsrätt Sverige frågade företrädare för riksdagspartierna: ”Vill ditt parti möjliggöra för den enskilde att utkräva sina rättigheter när skolan inte lever upp till skollagen och Funktionsrättskonventionen?”
Så här svarade partierna:
Ja. Vänsterpartiet vill att förskolan och skolan ska ha tillräckliga resurser för att möta barns olika behov. Samhället måste ta ansvar för att se till att det finns tillräckliga resurser, det vill säga att det finns tillgång till exempelvis specialpedagoger. Det är också viktigt att skapa enkla och transparenta system som gör att människor inte fastnar i snårigt regelkrångel i den nödvändiga kontakten med ansvariga myndigheter.
Skollagen ska följas, men vi är högst medvetna om att det ser helt annorlunda ut i praktiken. Vi vet att ju tidigare insatser sätts in för barn med särskilda behov desto bättre blir resultaten. Därför vill vi att specialpedagoger ska arbeta redan i förskolan och vidare genom grundskolan och gymnasiet. Vi vill att lärare ska ges möjlighet att se varje elev och hans och hennes behov och att varje elev ska kunna få gå i skolan utifrån sina egna förutsättningar. Detta kräver rejäla satsningar på fler lärare och annan personal i skolan. För att nå en nationell likvärdighet i utbildningen måste staten få en tydligare roll för att samordna och stödja skolans arbete.
Alla skolor i hela landet måste garanteras likvärdiga ekonomiska och kompetensmässiga förutsättningar. Det ska inte spela någon roll i vilken kommun eller skola en elev går. För att alla elever ska få en likvärdig utbildning måste staten garantera detta. Det låter sig inte göras av hundratals olika huvudmän – kommuner och fristående skolor – som i dagens Sverige
Det beror på. Vi vill att det klart ska framgå vad man kan förvänta sig av skolan. Skolan ska följa skollagen i alla avseenden. För att klara detta behöver resurserna förbättras och arbetssituationen för elever och lärare bli bättre. Men vi vill inte införa någon rättighetslagstiftning på skolans område.
Ja. Alla barns rätt till det stöd de behöver, och det så tidigt som möjligt, är en hjärtefråga för Miljöpartiet. Vi har under mandatperioden kämpat hårt för att få igenom Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti. Syftet med åtgärdsgarantin är att en elev i behov av stöd, tidigt ska få stöd utformat utifrån sitt behov. Redan i förskoleklassen ska elevens språkliga medvetenhet och matematiska tänkande kartläggas. Om det utifrån användningen av kartläggningsmaterialet, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov finns en indikation på att en elev i förskoleklassen eller i lågstadiet inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, ska ansvarig förskollärare eller lärare göra en särskild analys av elevens kunskapsutveckling för att avgöra om eleven är i behov av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd, för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Om ett sådant behov finns ska det göras en planering av extra anpassningar eller en anmälan till rektorn för att utreda behovet av särskilt stöd. Om det vid användning av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov direkt kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås behöver en särskild analys inte göras, utan åtgärder ska i så fall sättas in skyndsamt.
Vidtagna extra anpassningar ska följas upp i slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet. Resultatet av uppföljningen ska lämnas över till ansvarig lärare i nästa årskurs. Analysen samt planering och uppföljning av extra anpassningarna ska som huvudregel genomföras i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.
Ja. En av utgångspunkterna för (Folkpartiet) Liberalerna när vi ledde arbetet med en ny skollag var att stärka barnens och elevernas rättssäkerhet. Det är betydligt fler beslut än tidigare som kan överklagas. Vi har särskilt förtydligat skolans skyldigheter att ge särskilt stöd till dem som behöver det. Vi har också medverkat till att Sverige har infört en individuell klagorätt vad gäller FN:s funktionsrättskonvention.
Ja. (Centerpartiet framhåller att) en funktionsnedsättning inte ska få hindra barn från att gå i skolan och utvecklas. Här har huvudmannen ett stort ansvar. Det tydliggörs i både skollagen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att alla elever ska få möjlighet till en likvärdig skolgång bör funktionsrätten i skolan bättre kunna utkrävas i praktiken. Barn- och elevombudsmannen har också ett uppdrag att hjälpa de elever som blivit diskriminerade på grund av en funktionsnedsättning.
Ja. Genom ett aktivt skolval och ett ökat antal kontroller av Skolinspektionen ska alla skolor kunna garantera en god skolmiljö för alla barn. Kristdemokraterna vill också att stöd sätts in så tidigt som möjligt för att en elev inte ska hamna på efterkälken och få svårt att komma igen. Därför har vi en stor satsning på speciallärare i vår budget. Dåliga skolor ska stängas om de inte efter varning kunnat visa på bättring.
Ja. Alla barn ska ha möjlighet att göra sin egen livsresa och inte med automatik ärva sina föräldrars situation. Funktionsrättskonventionen antogs i FN december 2006, och alliansregeringen beslutade i mars 2007 att underteckna konventionen. Det är vi stolta över.
Samtidigt är vi övertygade om det inte är lämpligt att rakt av införa dessa konventioner i svensk lagstiftning. Vi menar att det finns överhängande risker att ännu mer tolkningsansvar då läggs över på domstolarna och att en alltför snäv juridisk tolkning av exempelvis barnkonventionen eller funktionsrättskonventionen skulle kunna försvaga –snarare än stärka – barnets rätt.
Ja. Sverigedemokraterna anser att skollagen alltid skall följas, i annat fall ska konsekvenserna bli påföljder för huvudmannen. Det är viktigt att alla barn ges möjlighet att lära utifrån sina förutsättningar, att sätta in tidiga insatser.
Det måste vara lättare att få ha med sin personliga assistent i skolan för att kunna känna sig trygg. Grupperna får inte vara för stora, lektionerna måste vara varierande så att inlärningen anpassas till alla. En del har lättare för text, andra för ljud och bild, någon behöver mer praktiska övningar och så vidare. Lär- och arbetsmiljön måste fungera för alla och vara tillgänglig för alla. Skolans personal måste ha förståelse och kunskap för att kunna erbjuda det stöd som elever behöver och har rätt till och här finns en kompetensbrist.