Den övergripande funktionsrättspolitiken

Den svenska statens nationella funktionsrättspolitiken ska utgå från mänskliga rättigheter och utifrån insikten om att människor med funktionsnedsättning är en del av den mänskliga mångfalden. Funktionsrättskonventionen är utgångspunkten för det nationella mål som riksdagen beslutade om för funktionsrättspolitiken 2017.

Målet för funktionsrättspolitiken är att, med konventionen som utgångspunkt, ”uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund”. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

Funktionsrättspolitiken ska inriktas mot:

Principen om universell utformning,
Befintliga brister i tillgängligheten,
Individuella stöd och lösningar för individens självständighet
Att förebygga och motverka diskriminering

Regeringen har också formulerat delmål och en strategi för uppföljning av politiken som pågår under tio år, mellan 2021 till 2031 med en halvtidsuppföljning efter fem år. Funktionsrätt Sverige är involverade i uppföljningen av regeringens funktionshindersstrategi.

Men trots att Sverige är ett av världens rikaste länder ökar ojämlikheten för personer med funktionsnedsättning. Situationen har försämrats på flera områden under de senaste åren. Funktionsrätt Sverige menar att det behövs en grundläggande omställning av samhället för att skapa ett samhälle för alla.

Funktionsrätt Sverige vill:

Att genomförandet av Funktionsrättskonventionen följs upp systematisk över hela landet
Att det tillsätts en utredning om luckor i nationell lagstiftning utifrån ett funktionsrättsperspektiv
Att rättighetsbärare ges förutsättningar att utkräva sina rättigheter
Att funktionsrättsorganisationer ges tillräckliga resurser och förutsättningar att bli aktivt involverade i beslut

Läs mer:

Det funktionshinderspolitiska målet (MFD)
Uppföljningen av funktionshinderspolitiken (MFD)