Partianalys 2022

Inför valet i höst driver vi fem valbudskap som är övergripande för våra 50 medlemsförbund. Frågorna spänner över Funktionsrätt Sveriges prioriterade områden om funktionsrätt, jämlik vård, utbildning, rätt till arbete och en stärkt rätt till rättshjälp och rättsskydd. Med utgångspunkt i frågorna har vi formulerat 23 enkätfrågor till riksdagspartierna om den kommande mandatperiodens funktionsrättspolitik. Samtliga riksdagspartier har svarat på vår enkät och på denna sida hittar du vår partianalys. Vår partianalys är både kvantitativ och kvalitativ. Vi har tagit hänsyn till partiernas ja/nej-svar men också till deras motiveringar.

Riksdagen antog redan 2008 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det finns en mängd åtgärder som behöver genomföras för att Sverige ska leva upp till konventionen, men vi tror att partiernas svar på våra frågor ger en fingervisning om deras ambitioner inom våra områden med utgångspunkt i mänskliga rättigheter.

Partianalysen finns också i lätt format:

Partianalys 2022 på lätt svenska (pdf)

Den lättlästa webbversionen hittar du i menyn till vänster.

Hur svarade partierna på valenkäten?

Vänsterpartiet svarade ja på alla våra frågor, vilket innebär att de överlag ställer sig positiva till de frågor och förslag som Funktionsrätt Sverige driver i valet 2022.

Liberalerna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Centerpartiet ligger strax bakom. Sedan är det ett litet hopp ned till Kristdemokraterna, Moderaterna och Socialdemokraterna i botten av tabellen.

Parti	Antal ja-svar
Vänsterpartiet	23
Liberalerna	22
Miljöpartiet	21
Sverigedemokraterna	21
Centerpartiet	20
Kristdemokraterna	15
Moderaterna	11
Socialdemokraterna	10

V, MP och L i toppen

För att kunna göra en värdering av riksdagspartiernas svar har vi tagit hänsyn till deras ja- och nej-svar på vår valenkät, men också vägt in partiernas motiveringar.

Den sammanvägda analysen toppas av Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna, medan Socialdemokraterna och Moderaterna sladdar en bit efter.

Då varje område, representeras av olika antal frågor, har vi också gjort en omräkning så att varje område väger lika tungt, oavsett antal frågor. Den sammanvägda poängbedömningen ser ut såhär: Vänsterpartiet, 95,4, Miljöpartiet, 93,8, Liberalerna, 89,4, Centerpartiet, 86,7, Sverigedemokraterna, 86, Kristdemokraterna, 76, Socialdemokraterna, 63,1 och Moderaterna, 53, 3 poäng.

Ranking av partierna

1. Vänsterpartiet

Vänsterpartiet får en självklar förstaplats.

Partiet svarar ja på samtliga frågor och ger också initierade och underbyggda motiveringar.

V visar därmed höga ambitioner. Ska vi låta förra mandatperioden styra våra förväntningar kan vi känna förtroende.

Vänsterpartiet svarar redan nu upp i form av motioner bland annat när det gäller att tänderna ska betraktas som en del av kroppen och därmed ingå i samma regelsystem som annan vård samt kring skärpningar av rättskyddet mot hatbrott för personer med funktionsnedsättning.

2. Miljöpartiet

Miljöpartiet har svarat ja på 21 av våra frågor, men ger omfattande och genomtänkta motiveringar till sina svar, vilket förstärker trovärdigheten.

De har goda kunskaper om våra frågor och ett starkt rättighetsperspektiv i sin ansats.

Partiet har suttit i regeringsställning under större delen av mandatperioden och har därmed bidragit till de förbättringar vi har sett på LSS området samt höjningarna av garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen. Miljöpartiet har under mandatperioden även tagit initiativ för fler moment om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på lärar- och rektorsprogrammen och stärkt stöd och bättre uppföljningar i skolan, samt för att stärka stödet för att fler personer med funktionsnedsättningar ska komma ut på arbetsmarknaden.

3. Liberalerna

Liberalerna får en tredjeplats trots att de svarat ja på 22 av våra frågor. På flera frågor speglar inte motiveringar svaret fullt ut, vilket tar ned värdet av svaren något.

Liberalerna har en lång historia av stort engagemang i funktionsrättsfrågorna och tog bland annat initiativ till att införa LSS- lagen.

Partiet har sedan förra valet frågan om stärkt skydd mot hatbrott. Riksdagsledamöter har också agerat när det gäller funktionsrätt i lag och stärkta rättigheter i skolan.

Till skillnad mot Funktionsrätt Sverige menar Liberalerna att inkluderingen i skolan gått för långt. Funktionsrätt Sverige vill se ett inkluderande skolsystem och färre särlösningar, men det förutsätter att elevers rätt till en fungerande skolgång tas på allvar. Sammanfattningsvis är ändå Liberalerna ett parti som ser betydelsen av funktionsrätt.

4. Centerpartiet

Centerpartiet har svarat ja på 20 av våra frågor och i jämförelse med valet 2014 och 2018 innebär det en stor ambitionshöjning.

Partiet ger också på flera frågor välgrundade motiveringar. De får därför en mycket bättre placering i vår ranking denna gång.

Partiet har under mandatperioden drivit på för frågor som handlar om ökade kunskaper om funktionsnedsättningar i skolan, och ledamöter har avgivit motioner exempelvis för stärkta rättigheter i hjälpmedel. Denna gång vill Centerpartiet vara med och höja statsbidragen till funktionsrättsorganisationerna, något som de får ett extra plus för.

5. Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna svarar liksom Miljöpartiet ja på 21 av våra frågor och visar därmed högre ambitioner än inför föregående mandatperiod. Däremot dras värdet av svaren ned på grund av de på flera håll bristfälliga motiveringarna.

Sd hänvisar i flera svar till att FN:s funktionsrättskonvention bör bli lag i Sverige. Det målet kan vi dela, men till dess måste förd politik innebära faktiska förbättringar när det gäller att uppfylla rättigheterna i konventionen. Vi vill veta vad partierna vill ta för konkreta steg för att dessa rättigheter ska uppfyllas och inte bara vad partierna har för långtgående ambitioner. Här är Sd många gånger svarslösa.

Sverigedemokraterna är dock ett av de partier som har ett funktionsrättspolitiskt program, vilket uppskattas. Samtidigt har partiet ett trovärdighetsproblem när det gäller MR-frågor generellt. Det är ett grundläggande problem att partiet inte uppfattas fullt ut se till alla människors lika värde, inte ställer sig bakom en intersektionell samhällsanalys eller ser till den mänskliga mångfalden i alla dess uttryck som ligger till grund för FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

6. Kristdemokraterna

Kristdemokraterna har svarat ja på 15 av våra frågor och det stora antalet nej-svar har tagit ned placeringen.

Kd:s motiveringar är initierade och väl genomtänkta. De har exempelvis svarat nej på frågan om de vill se en nationell handlingsplan för jämlik vård, men samtidigt givit ett förslag som skulle innebära ett samlat ansvar för vården, något som förväntas utjämna skillnaderna.

Kd har också starkt drivit på förbättringar när det gäller insatser i LSS och har en tydlig politik på funktionsrättsområdet. Liksom Moderaterna vill Kristdemokraterna se nationella riktlinjer för såväl rehabilitering som habilitering och hjälpmedel och får ett plus för det. Det finns anledning att ha förtroende för Kd:s engagemang på området.

7. Socialdemokraterna

Socialdemokraterna svarar bara ja på 10 av våra 23 frågor, vilket placerar partiet näst sist i vår rankning.

Socialdemokraterna har i regeringsställning hörsammat flera av de krav vi lyfte under valet 2018 och har bland annat genomfört flera positiva förändringar inom rätten till LSS och även väsentliga höjningar av garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen.

När det gäller de frågor vi lyfter under denna valrörelse är tveksamheten större, kanske för att flera av våra frågor innebär utmaningar av det regionala och kommunala självstyret, exempelvis i form av krav på nationella planer och riktlinjer för reformer inom hälso- och sjukvården.

Det är vidare svårt att förstå varför Socialdemokraterna inte vill stärka rättskyddet mot hatbrott för personer med funktionsnedsättning.

Vi ser dock fram emot att partiet gör handling av sin intention att driva på en höjning av statsbidraget till funktionsrättsorganisationerna.

8.Moderaterna

Moderaterna har svarat ja på 11 av våra frågor, men bristen på genomtänkta motiveringar och avsaknaden av synlig politik på området, drar ändå ned resultatet.

Liksom Kristdemokraterna vill även Moderaterna se nationella riktlinjer för såväl rehabilitering som habilitering och hjälpmedel och får ett plus för det. De saknar dock konkreta förslag för kärnfrågor som exempelvis hur skolan ska fungera även för elever med funktionsnedsättning och hur den stora gruppen personer med funktionsnedsättning ska få stöd att komma ut på arbetsmarknaden.

Partiets placering dras också ned av att de är det enda parti som inte vill höja statsbidragen för funktionsrättsorganisationerna.

Partianalysen i pdf-format

Partianalys 2022 i pdf-format:

Partianalys 2022 (pdf)

Bilaga: Översikt över partisvaren på valenkäten:

Översikt: partisvar (pdf)

Vad vill Funktionsrätt Sverige inför valet 2022?

Här kan du läsa mer om våra valfrågor, med utgångspunkt i jämlik hälsa:

Fem valfrågor

Vi har också ett antal övergripande uppmaningar till politiken:

Övergripande frågor

Rapporter inför valet 2022

Vi har tagit från rapporter om de frågor vi driver inför valet 2022. Här är rapporterna i pdf-format:

Vill du veta mer?

Ta del av partiernas svar på vår valenkät via länken:

Partiernas svar – fråga för fråga

En översikt i tabellform finns här:

Enkätsvaren – en översikt

Partianalys 2022

Partianalys 2022

Hur svarade partierna på valenkäten?

V, MP och L i toppen

Ranking av partierna

1. Vänsterpartiet

2. Miljöpartiet

3. Liberalerna

4. Centerpartiet

5. Sverigedemokraterna

6. Kristdemokraterna

7. Socialdemokraterna

8.Moderaterna

Partianalysen i pdf-format

Vad vill Funktionsrätt Sverige inför valet 2022?

Rapporter inför valet 2022

Jämlik vård

Skola

Stärkt rättsskydd/hatbrott

Arbetsmarknad

Rättshjälp

Vill du veta mer?