Jag är född 1974. Jag har diagnosen Aspergers Syndrom.

Min första man jag blev ihop med var år 1999. Han var mycket trevlig och snäll, i början. Han tog min oskuld. Men sedan började han anklaga mig. Han blev hårdhänt. Han knuffade in mig i väggen. Han påstod att jag behövde “tuktas”. Han tvingade mig till sex fast jag sa nej.

Jag har alltid haft svårt att försvara mig. Jag lämnade mannen efter att han tagit ett strypgrepp på mig år 2003.

Nästa år träffade jag en ny man. Vi var sambos i 14 år och vi har en son tillsammans. Allt var bra i början. Vi hade sex och jag tyckte det kändes skönt. Men sedan kom anklagelserna.  

År 2010 fick jag min diagnos, Aspergers Syndrom. Hade behövt diagnos tidigare..  

År 2018 blev allt värre. Då försökte mitt ex döda mig. Han försökte kväva mig. Jag lämnade honom efter det. Det var inte lätt för mig att göra det, kände mig beroende av honom.

Han hotade mig dagligen. Vår son har varit på familjehem i flera år nu. Känns bra.

Tyvärr får jag ingen traumaterapi på grund av min diagnos. Psykiatrin säger att jag kommer bli ännu sämre eftersom jag ältar.

Nu är jag i ett nytt förhållande och nu känns det RÄTT! Tyvärr har allt som hänt gjort mig ännu mer känslig för stress. Polisen har inte varit något stöd alls..