Nyhet: Frågor och svar om läkemedelstillgång under coronapandemin

Läkemedelstillgång är ofta en väsentlig del av en bra vård och behandling. Många medlemmar i Funktionsrätt Sveriges förbund är oroliga över tillgången till läkemedel, de upplever att just deras läkemedel inte finns på apoteken. Och många upplever att omregleringen av apoteksmarknaden har lett till försämringar.

I denna extraordinära situation som råder i hela världen nu på grund av Covid-19, är det ännu fler som undrar om den svenska hälso- och sjukvården och de svenska apoteken kommer att klara av samhällets läkemedelsförsörjning nu och i framtiden.

Sveriges Apoteksförening företräder i stort sett alla apotek i Sverige. Funktionsrätt Sverige frågade deras chefsfarmaceut Fredrik Boström om hur det ser ut på svenska apoteken gällande läkemedelstillgång.

Direktexpediering, restnoteringar och periodens vara

Direktexpediering, ett receptförskrivet läkemedel som inte har förbeställts kan hämtas ut direkt.

Restnotering, att tillverkaren inte kan leverera läkemedlet.

Periodens vara, utses av Tandvårds- & läkemedelsförmånsverket (TLV) och omförhandlas varje månad. Det är den vara som är tillgänglig, har lägst pris inom varje utbytesgrupp och förpackningsstorleksgrupp och som apoteken ska erbjuda sina kunder.

Vad är det enskilda Apotekets skyldighet att göra när ett läkemedel inte kan direktexpedieras? Vad har den som behöver ett receptbelagt läkemedel för rättigheter?
– Apoteket är skyldig att kontrollera om läkemedlet finns hos något annat apotek i närheten. Det gäller även apotek i en annan kedja.

– Om en patient efterfrågar ett läkemedel före klockan 16 ska det finnas på apoteket senast klockan 16 nästa vardag. Men det förutsätter att leverantören har varan på sitt lager vilket apoteken inte har några möjligheter att påverka.

Finns det några dagar som är säkrare än andra? Tänker mest på periodens vara. Är det bättre att hämta ut sitt recept den 15de istället för den första dagen i månaden?
– Det syns ingen skillnad mellan dagarna i TLVs undersökning av direktexpedieringen. Läkemedel levereras till apoteken på vardagar, så risken att ett läkemedel inte finns ökar över helgen. Det gäller framförallt där ett apotek kanske bara har enstaka förpackningar på lager eftersom det sällan efterfrågas. För mer vanliga läkemedel finns lager som räcker över helgerna. Det är också färre kunder under helgen.

– Apoteken får sälja förra månadens vara i 15 dagar, så risken är liten vid månadsskiften att man inte har något alternativ av periodens vara hemma.

Vad händer vid brist på läkemedel?
– När ett läkemedel tar slut hos leverantören finns ofta ett lager kvar ute på apoteken. Hur stort lagret är varierar, men under senare tid så har det varit mellan 1 och 1,5 månads behov. Men det är fördelat över alla apotek – vissa apotek kan ha tomt och andra kan ha många förpackningar. Det första steget är alltså att försöka hitta läkemedlet på ett annat apotek. Vet man om att det är en kortare brist (leverantörerna försöker meddela när de tror att de kan leverera igen) så kan apoteken beställa och vänta på att det ska komma in. Har patienten läkemedel hemma för den tid man behöver vänta så riskerar man inget avbrott i behandlingen – även om det innebär att man måste komma tillbaka till apoteket en extra gång.

– Vid många brister så finns det läkemedel att byta till, då märks bristerna inte för patienterna. Men för de som måste ha en viss tillverkare eller förpackning kan det bli problem redan i det här stadiet.

– Om det inte går att hitta ett utbytbart läkemedel eller utländsk förpackning behöver läkaren ta ställning till annan behandling, ofta ett annat läkemedel. Apoteken kan många gånger hjälpa till med vilka alternativ som finns.

Vilka läkemedel är det brist på?
– Det är svårt att peka ut något särskilt som det är brist på. Det varierar hela tiden. Vissa läkemedel saknas bara någon dag medan andra inte kan beställas på flera månader. Vissa analyser pekar på att det är äldre läkemedel som det är mer brister på men det gäller även nyare läkemedel.

Vilka krav ställer myndigheter på apoteken för att undvika läkemedelsbrist i samhället?
– Det finns bara ett allmänt krav att apoteken ska säkerställa att konsumenten så snart det kan ske får tillgång till sitt läkemedel. Det är ganska otydligt vad det innebär men i praktiken gör apoteken allt för att ge bra service till sina kunder, bland annat genom de åtgärder som jag beskrivit ovan, som man vidtar när man inte kan få leverans av ett läkemedel.

– Det är läkemedelstillverkarna som bestämmer vem som ska distribuera läkemedel till apoteken. Det betyder att det är tillverkarna som bestämmer hur stora lager som ska finnas i Sverige, så apoteken har svårt att påverka det.

– När det handlar om krav från samhället på att undvika läkemedelsbrist så måste man ta med hela kedjan. Om man endast ställde krav på att apoteken skulle öka sina lager så skulle det kunna innebära minskade lager hos tillverkaren vilket inte ökar den totala mängden läkemedel i Sverige. Läkemedelskedjan i Sverige har relativt stora lager utan tvingande regler idag, men de kan säkert öka en del.

Omregleringen av apoteksmarknaden

Omregleringen av apoteksmarknaden, som trädde i kraft 2009, syftade till att öka möjligheterna till företagande, ge konsumenterna ökad tillgänglighet till läkemedel, bättre service och ett bättre tjänsteutbud samt prispress på läkemedel. Marknaden skulle då ta över ansvaret för beredskapslager. Men det hände aldrig.

Fanns det bättre lagerkapacitet innan omregleringen?
– Nej. Visserligen fanns det fler stora apotek och ett större apotek har lättare att ha ett större lager än ett mindre. Men vi har många fler apotek idag. Det innebär att vi har många fler lager så totalt sett finns det mer läkemedel ute på apotekens lager idag än före omregleringen.

– Den största delen av de läkemedel som finns i Sverige lagras av läkemedelstillverkarna hos grossisterna. Där finns generellt 3 – 4 månaders lager av varje produkt. Detta förändrades inte i samband med omregleringen.

– Apoteken har idag, oavsett omregleringen, bättre förutsättningar att ha kontroll över sina lager. Tack vare utvecklingen på IT-sidan har man idag bättre uppdaterade lagersaldon och kontroll över vad man har i lager och var det finns.

– När det gäller beredskapslager så var det inte Apoteket AB som hade ansvaret för att de fanns före omregleringen, däremot skötte Apoteket AB om lagren. Försvarsmaktens beredskapslager för krig avvecklades redan 2004 och Socialstyrelsens lager för kris i fredstid (t.ex. pandemier) ägdes av Socialstyrelsen. Det fanns medicinlager som Socialstyrelsen ansvarade för även efter omregleringen som sköttes av apotek. Marknaden, i form av apotek, har möjlighet att ha medicinlager om t.ex. Socialstyrelsen upphandlar det. Men marknaden skapar inga beredskapslager om det inte är någon som vill ha dem och det gjorde inte heller Apoteket AB före omregleringen.

Har omregleringen inneburit förbättringar eller försämringar för den enskilde individen?
– För de flesta har omregleringen inneburit att det finns fler apotek att gå till nära där man bor, där man arbetar eller där man vanligtvis handlar. Apoteken är öppna mer, till exempel på kvällar och helger. För vissa kan det ha inneburit försämringar om ett visst apotek lagts ned, men det är svårt att peka på att enskilda apoteksnedläggningar berodde på omregleringen.

– Patienter med mer ovanliga läkemedel fick inte samma nytta. Ovanliga läkemedel lagerfördes inte före omregleringen och lagerförs inte heller efter omregleringen.

– Andra förändringar infördes i samband med omregleringen, bland annat infördes periodens vara-systemet vilket upplevs som krångligt av många patienter.

Coronakrisen

Redan före Coronakrisen var det många som upplevde att just deras läkemedel var restnoterat.

Hur är det nu? Har ni några siffror på om det är fler läkemedel som har blivit restnoterade?
– Nej, vi har idag inget som tyder på fler restnoteringar på grund av coronakrisen. Förutom läkemedel som används inom intensivvården. När kapaciteten inom IVA utökades så beställde sjukhusen stora mängder läkemedel. Dessa läkemedel används inte utanför sjukvården och skrivs inte ut på recept, så de vanliga apoteken är inte drabbade av detta.

Nu har regeringen beslutat om begränsning av uttag av läkemedel, och samordning av fördelningen av specifika läkemedel och medicinsk utrustning på olika håll i landet.

Har detta lett till bättre tillgång och minskade aktuella rester?
– Begränsningen av uttag införde apoteken redan en dryg vecka innan regeringen beslutade om det. Anledningen var att vi såg att många hämtade ut stora mängder utanför förmånen. Detta ledde främst till problem i distributionen, de lyckades inte alltid leverera läkemedel inom 24 timmar vilket drabbade patienter. På sikt var vi också oroliga för att det skulle kunna uppstå problem med restnoteringar men det gjorde det inte.

När det gäller fördelning av läkemedel inom landet så har vi inte sett hur det förslaget ser ut. Än så länge har man endast skapat en möjlighet för regeringen att utförda förordningar på området. I första hand gäller det mellan regioner.

Skräddarsydda och dyrare läkemedel i framtiden

De flesta läkemedel som säljs på apotek är förhållandevis billiga och finns nästan alltid inne. Men apoteken har också skyldighet att expediera även mindre vanliga läkemedel och läkemedel som behöver förvaras på särskilt sätt, till exempel kylvaror. De är ofta dyra och svårare för apoteken att hålla i lager.

Individanpassad medicin, är till exempel läkemedel som skräddarsys utifrån den enskildas förutsättningar och behov och sjukdomens specifika art. På så sätt kommer framtidens vård kunna erbjuda effektivare behandlingar med högre precision och färre biverkningar till varje enskild patient.

Redan idag är det fler patienter som behöver kylvaror och dyrare läkemedel. I takt med att behandlingsterapierna också blir mer individanpassade, så kommer efterfrågan på dyra läkemedel öka.

Hur rustar sig apoteken för framtidens behov av skräddarsydda läkemedel?
– I grunden är den svenska apoteksmarknaden väl rustad för detta. I Sverige lämnas nästan alla läkemedel ut via apotek. I många andra länder får man de dyrare produkterna och de mer avancerade terapierna direkt från sjukvården.

– Utvecklingen av e-handel och transportlösningar är en annan sak som gör att Sverige är bra förberedda för att kunna leverera läkemedel direkt till patienter som vårdas i hemmet.

– I USA är det vanligt att man måste vända sig till ett visst distanshandelsapotek om man använder ett visst läkemedel som är dyrare eller mer specialanpassat. Vi kommer nog se en utveckling av sådana tjänster i Sverige men förhoppningsvis utan att vi blir av med möjligheten att själv välja hur vi vill ha våra läkemedel levererade och av vilket apotek. Vissa läkemedel skulle i framtiden kunna kräva speciell personal eller material för att användas. Här kan apotekens samarbete med vårdgivare bli en del – t.ex. att en sköterska kommer hem med rätt läkemedel och hjälper till att ge läkemedlet efter beställning från ett apotek.

Du kan själv kolla lagerstatusen på ditt läkemedel

Man kan själv se vilka apotek som har ett visst läkemedel i lager hos Fass.se. Skriv in namnet på ditt läkemedel i sökrutan och välj styrka, klicka sedan på knappen med ”Lagerstatus” för att se vilka apotek som har din medicin på lager.

https://www.fass.se/LIF/startpage