Gå direkt till innehåll Gå direkt till meny

Civilsamhället i ny rapport till FN: ”Utvecklingen går åt fel håll i Sverige”

Kollage med porträttbild av en man, omslag på FN-rapport och FN:s flagga

Bildkollage: Nicklas Mårtensson, Funktionsrättskonventionens omslag och FN-flaggan.
I en ny rapport till FN betonar civilsamhällets organisationer att Sverige har långt kvar för att leva upp till sina åtaganden enligt Funktionsrättskonventionen.
– Nu behövs konkreta handlingsplaner för att se till att rättigheterna förverkligas, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, som är en av organisationerna bakom rapporten.

Vart fjärde år genomför FN-länderna en så kallade ”universell periodisk granskning” (UPR). Det är en slags temperaturmätare för arbetet med mänskliga rättigheter, där medlemsländerna ger varandra rekommendationer om hur rättighetsarbetet kan fungera bättre.

2025 ska Sverige skicka sin rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter, men redan nu har både civilsamhällets organisationer och Institutet för mänskliga rättigheter skickat in sina rapporter om rättighetsläget i Sverige. Rapporterna innehåller rekommendationer om vad som behöver göras för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i Sverige.

Civilsamhället ger en mycket dyster bild av rättighetsläget i Sverige idag. De konstaterar att regering och myndigheter på ett allvarligt sätt brister i sina åtaganden.

I sina rekommendationer tar civilsamhället bland annat upp vikten av att Funktionsrättskonventionen blir införlivad med svensk lag och att det behövs en oberoende instans där personer kan klaga och få rättvisa. Det här är också punkter som finns med i de rekommendationer som FN har riktat till Sverige.

Behöver införas skydd mot hatbrott

Institutet för mänskliga rättigheter har publicerat en UPR-rapport där de bland annat lyfter vikten av att vidta åtgärder för att identifiera och komma till rätta med strukturella brister som leder till våld, tvång och begränsningar i särskilda boendeformer.

– Vi välkomnar särskilt att MR-institutet så tydligt rekommenderar Sverige att införa ett skydd mot hatbrott på grund av funktionsnedsättning. Det här är en fråga vi drivit länge. Det finns allvarliga luckor i det straffrättsliga skyddet mot hatbrott för personer med funktionsnedsättning. Detta trots att personer med funktionsnedsättningar oftare utsätts för kränkningar och våld än personer som saknar funktionsnedsättning, säger Nicklas Mårtensson.

Fonden för mänskliga rättigheter har samordnat arbetet med civilsamhällets gemensamma rapport. 20 organisationer ställer sig bakom rapporten.