Debatt: Bristande stöd bakom ofullständiga betyg
Många barn i Sverige går ut nian utan fullständiga betyg och en stor del av dessa har funktionsnedsättning. Inför det kommande valet är det dags för våra politiker att vässa sina visioner för alla elevers funktionsrätt.
Alla barn och unga har enligt skollagen rätt till en fungerande skola och en likvärdig utbildning. Så är det inte i praktiken
Många elever når inte kunskapsmålen och får inte behörighet till högre utbildning. Våren 2017 saknade nära 17 procent av eleverna som gick ut nian godkända betyg i svenska, engelska och matematik (Skolverket). När det gäller elevers frånvaro saknas statistik på nationell nivå, men vi vet att elever med funktionsnedsättning är överrepresenterade.
Flera undersökningar och rapporter bekräftar de svårigheter som bland annat elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har i skolan och att gruppen är överrepresenterad när det gäller problematisk frånvaro.
Det finns cirka 10 000 elever med autism i dagens grundskola. Av de som besvaradeAutism- och Aspergerförbundets skolenkät saknade drygt 50 procent godkända betyg i svenska, matematik och engelska. Frånvaron för den här gruppen är också alarmerande hög: 51 procent har frånvaro av andra skäl än sjukdomsfrånvaro eller annan beviljad ledighet.
Bakom dessa alarmerande siffror döljer sig det faktum att dagens skola inte klarar av att erbjuda alla elever en fungerande lärmiljö som är pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgänglig. De som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd får inte det tillräckligt snabbt, får fel stöd eller i för liten omfattning.
Även här ger Skolverket och Skolinspektionen besked. Det finns betydande brister i hur skolhuvudmän och rektorer tar sitt ansvar och hur kompetensen hos enskilda lärare ser ut.
Därför har Funktionsrätt Sverige länge drivit frågan om kompetenssatsningar för skolhuvudmän, rektorer och lärare. Den grundläggande utbildningen för lärare behöver ökat innehåll om hinder i lärmiljön, metodik och didaktik utifrån specialpedagogiskt perspektiv.
Ett medvetet tillgänglighetsarbete skulle gynna många elever och skulle dessutom minska behovet av extra anpassningar och särskilt stöd. Här ska elevhälsan vara en drivande aktör, men tyvärr varierar tillgången till elevhälsa starkt över landet.
Flera utredningar har pekat på behovet av ett tydligare ansvar på olika nivåer. Ansvaret går från huvudmannen via skolledningen till den pedagogiska personalen och övrig personal i skolan. Men ytterst vilar ansvaret på politiken att ge skolan rätt förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag.
Här krävs kunskap om skolans uppdrag, om hinder i lärmiljön och de konsekvenser olika funktionsnedsättningar kan leda till. Men också regelbunden uppföljning av resultat på tillgänglighetsområdet och det systematiska kvalitetsarbetet. Det handlar också om att säkerställa kompetens och att tillföra ekonomiska resurser för arbetet.
Elevers rättigheter behöver förstärkas och tydliggöras. Både Barnkonventionen och Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är tydliga på den punkten. Det är ytterst statens ansvar att konventionernas rättigheter uppfylls. I förlängningen har skolhuvudmännen ansvaret för att alla elevers funktionsrätt säkras i praktiken. Barn och ungas egna röster måste höras och barnets hela situation tas med. Skolan är bara en del av livet. Det måste till en fungerande dialog med vårdnadshavare och när det behövs med andra samhällsaktörer som Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården.
Inför det kommande valet vill vi att våra politiska partier
• Rannsakar sin skolpolitik och vässar sina visioner för att stärka alla barns funktionsrätt i skolan.
• Tydliggör målen för skolan och tillför resurser så att de kan efterlevas på alla nivåer.
• Driver på för att de statliga miljarder som nu tillförs skolorna också går till:
att skolornas lärmiljö tillgängliggörs,
att de elever som behöver stöd får insatser baserade på kunskaper om individens egna förutsättningar,
att all skolpersonal får en kompetenshöjning utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv.
• Ser till att den grundläggande lärarutbildningen och rektorsutbildningen förstärks med ökad kunskap om hinder i lärmiljön och vad de innebär för barn med olika funktionsnedsättningar samt om metodik och didaktik ur specialpedagogiskt perspektiv.
Lars Ohly, ordförande Funktionsrätt Sverige
Maritha Sedvallson, ledamot Funktionsrätt Sveriges styrelse och ordförande i Astma- och Allergiförbundet