Funktionsrätt Sverige efter Riksrevisionens granskning: ”Nu måste ambitionerna höjas på funktionsrättsområdet”
– Vi har länge påpekat att det behövs mer av konkreta åtgärder och handlingsplaner från regeringens sida för att göra verklighet av funktionsrätten. Nu måste ambitionen höjas och visa på politisk vilja att flytta fram positionerna på funktionsrättsområdet genom att ta ett samlat ansvar för uppföljning och genomförande av funktionsrättspolitiken, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Målet för funktionsrättspolitiken i Sverige är att, med Funktionsrättskonventionen som utgångspunkt, ”uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund”. Verkligheten är en helt annan då undersökningar visar att personer med funktionsnedsättning har betydligt sämre hälsa och livsvillkor än andra i samhället och att det är lång väg innan målet kan bli verklighet.
Inga konkreta åtgärder
Den 5 december publicerades Riksrevisionens granskning av regeringens funktionsrättspolitik i rapporten Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken.
I rapporten kritiserar Riksrevisionen den svenska funktionsrättspolitiken för att de konkreta åtgärderna lyser med sin frånvaro. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att konkretisera funktionshindersstrategin och att det bör göras i den handlingsplan som kommer att tas fram för åren 2026-2031.
Viktiga områden utan sektorsansvariga myndigheter
Riksrevisionen konstaterar också att flera viktiga samhällsområden inte täcks av de myndigheter som idag är sektorsansvariga för uppföljning av politiken. Det gäller tunga samhällsområden som transport, rättsväsende, konsumentpolitik och upphandling.
– Det här är en allvarlig brist. Funktionsrättspolitiken ska omfatta alla samhällsområden för att målet om jämlikhet ska kunna uppnås. Idag utestängs många personer med funktionsnedsättning inom dessa samhällsområden, exempelvis på grund av otillgängliga transporter, avsaknaden av möjlighet till rättshjälp eller betallösningar som inte fungerar för alla, säger Nicklas Mårtensson.
Riksrevisionens konstaterar också att tillgången till statistik är otillräcklig, vilket gör det svårt att följa utvecklingen av människors livsvillkor och utvärdera funktionsrättspolitiken. Bristen på nationells statistik är en kritik som också FN återkommer till i sin granskning av den svenska funktionsrättspolitiken och i de rekommendationer som riktades till Sverige våren 2024.
Saknar fokus på aktiv involvering
Funktionsrätt Sverige saknar en granskning av hur de som faktiskt berörs av politiken – personer med funktionsnedsättning – har gjorts delaktiga i formuleringen av mål och handlingsplaner i politiken. Det handlar om hur regeringen och myndigheterna lever upp till kravet på aktiv involvering – ett grundläggande åtagande enligt FN:s funktionsrättskonvention som Sverige sedan 2009 har åtagit oss att följa.
– Vi tycker inte att funktionsrättsrörelsen blivit involverade i funktionsrättspolitiken på ett acceptabelt sätt och har efterfrågat dialog direkt med departement kring att konkretisera målen. Just nu för vi också en viktig dialog med regeringen om hur de nya FN-rekommendationerna om den svenska funktionsrättspolitiken ska förverkligas, säger Nicklas Mårtensson.
Riksrevisionens rapport:
Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken
FN:s rekommendationer till Sverige våren 2024:
Sammanfattande kommentarer avseende Sveriges kombinerade andra och tredje periodiska rapport
Slutet på menyn