Funktionsrätt Sverige ser fram emot att inkluderas i utredningen om vårdens huvudmannaskap
I dag presenterade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, vice statsminister Ebba Busch och Carina Ståhl Herrstedt(Sd), ledamot socialutskottet, direktiven till den utredning som ska lämna förslag på möjligheterna att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. ”Personer med olika funktionsnedsättningar tillhör de som drabbas hårdast av dagens ojämlika hälso- och sjukvård. Det handlar bland annat om vårdköer som inte rimmar med vårdgarantin och som får svåra konsekvenser för individens hälsa och samhällsekonomiskt betungande.”, kommenterar Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige. ”Vi ser nu fram emot att utredningen landar i något som kan medföra verkliga förändringar för personer med funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar och en givande dialog under resans gång.”
Utredningen ska analysera och belysa för och nackdelar med delvis eller helt statligt huvudmannaskap, och beakta för- och nackdelar med regionala organisationer geografiskt baserade på exempelvis dagens sex sjukvårdsregioner. På pressträffen nämndes hur bland annat lärdomar från Coronapandemin talar för stark statlig styrning.
”Våra medlemsförbund signalerar att många av deras medlemmar får vänta betydligt längre än vad vårdgarantierna utlovar, fortsätter Nicklas Mårtensson. ”Vårdköer är mer regel än undantag inom samtliga vårdgrenar, exempelvis inom primärvård, specialistvård eller BUP. Det handlar även om bristande bemötande och kunskap från hälso- och sjukvårdens professioner kring funktionsnedsättningar och att vården är fysiskt, kognitivt eller kommunikativt otillgänglig.”
Utredningen ska enligt direktiven genomföras i nära samverkan med patientföreträdare, professionerna, regioner, privata vårdgivare och akademin i syfte att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges bättre förutsättningar än idag att erbjuda en god och jämlik vård.
”Vi instämmer i att utgångspunkterna för utredningen fortsatt ska vara den etiska plattformen”, säger Nicklas Mårtensson. ”En annan självklar utgångspunkt är FN:s funktionsrättskonvention som antogs av riksdagen redan 2009 och som ska genomsyra vår nationella lagstiftning. Under flera årtionden har vi hört våra regeringar instämma i problembeskrivningen av vården. Många utredningar liksom myndighetsrapporter från exempelvis Vårdanalys har redogjort för problemen men ingenting förändras. Vi har stora förhoppningar på den här utredningen och ser fram emot att involveras i arbetet”, avslutar Nicklas Mårtensson.