Funktionsrättskonventionen: Sverige får hård kritik av FN
I en ny FN-rapport kritiseras Sverige på flera punkter gällande rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
– Nu har regeringen en lång att-göra-lista för att leva upp till FN:s rekommendationer och krav. Funktionsrättskonventionen måste bli lag i Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige.

Den 11-12 mars förhördes regeringen av FN:s funktionsrättskommitté i Genéve om hur Sverige lever upp till rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Och nu har FN efter sin granskning kommit med rekommendationer till Sverige.
– FN bekräftar vår bild av en negativ utveckling inom flera områden för personer med funktionsnedsättning i Sverige. Nu behöver vi en gång för alla en funktionsrättspolitik som är baserad på rättigheter och som innehåller konkreta reformer som gör verklig skillnad i människors vardag, säger Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige.
Sedan 2009 är FN:s Funktionsrättskonvention gällande i Sverige, vilket innebär att den svenska staten förbundit sig att leva upp till konventionens innehåll. Men konventionen har inte införlivats i svensk lagstiftning.
– FN inskärper i sin rapport att konventionen behöver bli lag i Sverige. Vi måste ha lagar som på ett bättre sätt står upp för individens rättigheter till exempel inom skolan, på arbetsmarknaden och inom vården, säger Nicklas Mårtensson.
I rapporten tar FN:s funktionsrättskommitté även upp frågan om att stärka funktionsrättsorganisationers roll och finansiering.
– Vi är glada över att FN bekräftar vår viktiga roll. Vi förväntar oss nu att regeringen följer FN:s rekommendationer och ger oss förutsättningar att bedriva vårt arbete med att skapa ett bättre och mer inkluderande samhälle för alla, säger Nicklas Mårtensson.