Funktionsrättsrörelsen efterlyser tydligare tillgänglighetskrav i lagen om statlig e-legitimation
Regeringens beslut om att ta fram en statlig e-legitimation välkomnas av Funktionsrätt Sverige. Samtidigt finns en besvikelse över att förslaget till nationell lagstiftning saknar tydliga och bindande krav på tillgänglighet, vilket riskerar att stänga ute personer med funktionsnedsättning.
– Uppdraget har varit att ta fram en säker och tillgänglig e-legitimation som ska kunna användas av alla. I flera delar har viktiga frågor om hur tillgängligheten ska fungera i praktiken lämnats olösta, eller hänvisats vidare till myndighetsuppdrag, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
I dag stängs många ute från att använda BankID och andra e-legitimationer, bland annat på grund av bristande tillgänglighet. Förhoppningen har varit att en statlig e-legitimation ska kunna bidra till att fler kan ta del av digitala samhällstjänster.
En central fråga för funktionsrättsrörelsen har varit att säkerställa att ställföreträdare, som gode män eller förvaltare, ska kunna använda e-legitimation för den de företräder. En ny lagstiftning om ställföreträdarskap träder i kraft i juli 2026 och innebär att ett nationellt ställföreträdarregister införs. Det är ett viktigt steg, eftersom avsaknaden av ett register har varit ett hinder. Däremot är det ännu inte tydligt hur detta ska kopplas till den statliga e-legitimationen.
– Vi är besvikna över att regeringen inte ger något svar i den här lagrådsremissen. Behoven hos dem som i dag står utanför det digitala samhället och inte kan använda befintliga e-legitimationer måste lösas. Det här är en avgörande fråga som i dag stänger ute många personer med funktionsnedsättning från det digitala samhället, säger Nicklas Mårtensson.
Uppdrag till Polismyndigheten
Den föreslagna nationella lagstiftningen ska komplettera EU:s eIDAS-förordning. EU har beslutat att kraven i den europeiska tillgänglighetslagen ska gälla och vara i linje med Funktionsrättskonventionen. Polismyndigheten har fått ett särskilt uppdrag att ta fram den statliga e-legitimationen. Där står att e-legitimationen ska bidra till att minska det digitala utanförskapet och att det därför är viktigt att e-legitimationen utformas så att den blir tillgänglig för så många som möjligt. Den som ansöker om en statlig e-legitimation ska enligt förslaget inställa sig personligen hos Polisen och betala en avgift.
– Även om tillgänglighet nämns i uppdraget, saknas obligatoriska krav och skrivningar om att själva processen för att ta fram e-legitimationen ska vara inkluderande. Utan tydliga och bindande krav i lag finns en risk att ambitionerna inte räcker hela vägen. Lokaler och ansökningsprocessen om e- legitimation ska vara tillgängliga för alla. Vi har också pekat på att avgiften kan bli ett hinder för personer som lever med små ekonomiska marginaler.
– Den statliga e-legitimationen är ett steg i rätt riktning. Men utan tydligare krav i lagen finns en risk att personer med störst behov av tillgänglighet fortsatt hamnar utanför det digitala samhället, avslutar Nicklas Mårtensson.
Foto: Mostphotos