Kommentar till regeringens budget: ”Inte en budget för ökad delaktighet”
Trots högt ställda mål för funktionshinderspolitiken och löften i regeringsförklaringen om att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället saknas funktionsrättsperspektivet i regeringens budgetproposition. ”Det ekonomiska läget må vara svårt, men vi är ändå förvånade över regeringens prioriteringar där stora satsningar görs inom vissa områden, medan behoven hos personer med funktionsnedsättningar förbises”, säger Nicklas Mårtensson, generalsekreterare på Funktionsrätt Sverige.
Funktionsrätt Sverige konstaterar att regeringen inte valt att justera för den ökande inflationen när det gäller statsbidragen till funktionsrättsorganisationer och vissa ersättningar i trygghetssystemen.
”Trots att våra förbund har en viktigare roll än någonsin ser vi en realsänkning av statsbidraget, vilket kommer att försvåra vårt arbete”, säger Nicklas Mårtensson. Prognosen för utgifter för sjukpenning går ner trots ökande inflation och ingen uppräkning sker av schablonen för assistansersättningen.
Risk för sämre folkhälsa
Positiva satsningar inom vården, på exempelvis vårdplatser, kortade vårdköer och satsningar mot psykisk ohälsa, måste ställas emot neddragningar inom andra viktiga områden. Hela utgiftsområdet för hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med 9 procent. Anslaget till folkhälsa och sjukvård föreslås halveras från dryga 33 miljarder 2022 till cirka 15 miljarder 2023.
”I budgetproppen fastslås att ”coronapandemin förstärkt utmaningarna i svensk vård” och tillsammans med de ständigt växande vårdköerna är dessa besparingar kontraproduktiva. De kommer att leda till fler utmaningar och ökade kostnader för försämringar i folkhälsan. Här kommer personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom att drabbas hårt.”
Fokus på högpresterande elever
På skolområdet görs stora satsningar på fler speciallärare, men regeringen väljer att slopa tidigare satsningar på en förstärkning av undervisningen i grundsärskolan och gymnasieskolan. Samtidigt görs en satsning på spetsklasser.
”Det säger oss att regeringen i det här läget hellre satsar på högpresterande elever i spetsklasser än på elever med funktionsnedsättning i särskolan”, kommenterar Nicklas Mårtensson.
Arbetskraft tas inte tillvara
Även Arbetsförmedlingen får stora neddragningar av sina förvaltningsanslag.
”Regeringen pekar på vikten av arbetslinjen och behovet av arbetskraft, samtidigt som en stor del av långtidsarbetslösheten består av personer med funktionsnedsättning som behöver adekvat stöd för att komma ut på arbetsmarknaden, säger Nicklas Mårtensson. Här behövs Arbetsförmedlingens insatser mer än någonsin och vi har redan sett stora försämringar under de senaste åren.”
Leder inte till ökad delaktighet
Det görs nya satsningar för uppföljning av funktionshinderspolitiken via anslag till Myndigheten för delaktighet, men dessa möjliggörs genom minskning av andra anslag som har stor betydelse för hur politiken ska kunna genomföras.
”Det blir mindre till statsbidrag för granskning av hur Sverige lever upp till FN:s funktionsrättskonvention och för breda insatser som stimulerar universell utformning, som ju är en viktig princip i politiken. Vi har förståelse för åtstramningar i dagens svåra ekonomiska läge, men ser risken att de omfördelningar och prioriteringar som regeringen vill göra kommer att leda till att vi backar på viktiga, redan ansträngda områden. Detta är tyvärr inte en budget som kommer att leda till ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning”, avslutar Nicklas Mårtensson.