Långt kvar till respekt för funktionsrätt

På Internationella funktionsrättsdagen den 3 december lanserar Funktionsrätt Sverige rapporten Respekt för funktionsrätt. Rapporten visar att utvecklingen inom flera centrala rättighetsområden står still eller går bakåt. Samtidigt saknar förslaget till nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken de skarpa åtgärder som krävs för att vända utvecklingen.

– Nu behöver regeringen ta krafttag för att genomföra de åtaganden Sverige har enligt Funktionsrättskonventionen, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige. 

När FN granskade hur Sverige lever upp till Funktionsrättskonventionen 2024 fick regeringen omfattande kritik och 85 konkreta rekommendationer. Funktionsrätt Sveriges rapport Respekt för funktionsrätt bygger på en genomgång av regeringens politik sedan FN:s granskning 2024. Rapporten visar att utvecklingen har gått bakåt inom rättighetsområden som FN berör i 25 av sina rekommendationer till Sverige. Politiska initiativ för att åtgärda de problem som FN tar upp har noterats vid färre än en tredjedel av FN-rekommendationerna.

Samtidigt presenterade MFD på måndagen ett förslag till nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken 2026–2031, När delaktighet blir verklighet.

– Den verklighet vi ser är att rättigheterna inte tillgodoses. Handlingsplanen listar förslag med goda intentioner, men det vi saknar är skarpa politiska åtgärder som kan vända den negativa trenden och säkerställa att personer med funktionsnedsättning faktiskt blir rättighetsbärare, säger Nicklas Mårtensson.

MFD konstaterar själva i handlingsplanen att flera av FN:s rekommendationer kräver lagstiftningsarbete – något som ligger utanför myndigheternas mandat.

– Vi menar att regeringen behöver ta ett samlat ansvar för politiken på övergripande nivå, så att handlingsplanen kan backas upp med faktiska resurser och skarpa åtgärder. I det arbetet vill vi gärna vara med och bidra, avslutar Nicklas Mårtensson.