Regeringens mål enligt direktiven är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Detta har utgjort utgångspunkten för utredningens arbete och innebär ett fokus på ungas deltagande i gymnasieutbildning och på genomströmningen i gymnasieskolan. Utredningen har gjort en bred genomlysning av olika frågor och områden inom gymnasieskolan. En utgångspunkt har också varit att förslagen ska vara angelägna, viktiga för utveckling och samtidigt hanterbara för gymnasieskolan. Utredningen har inte anvisats något reformutrymme.
Vi delar också utredningens analys på att det finns en lång rad problem som starkt påverkar ungas vilja och möjlighet att både komma in på gymnasiet och att kunna fullfölja sina studier. Till stor del beror dessa på att redan grundskolan misslyckat med att ge den unge rätt förutsättningar. Det är därför avgörande att se och lyfta fram betydelsen av en fungerande helhet vilket utredningen till viss del också gör.
Även om vi till stor del tillstyrker utredningens förlag så har vi flera avvikande synpunkter. Vår kanske främsta kritik är att vi tycker att utredningen som helhet saknar analys, diskussion och förslag kring den samlade lärmiljöns betydelse för att elever ska kunna fullfölja sin gymnasieutbildning. Utredningens alltför ensidiga fokus på art utveckla stödet till eleverna, vilket vi i sig tycker är bra, förstärker bilden av att det är eleven som utgör problemet. Inte att skolan själv utgör en viktig del av detta när den inte förmår att erbjuda en lärmiljö som gör att eleverna får en fungerande skolgång. I ett förebyggande arbete måste skolan se till att den fysiska miljön, den sociala miljön och den pedagogiska miljön utgör en fungerande helhet. De grundläggande förutsättningarna måste redan från början vara sådana att eleverna ska kunna gå i sin skola utan att behöva bli betraktade som ett problem. De olika delarna i lärmiljön måste ses som en helhet där de olika delarna fungerar i ett samspel. En bra skola kräver att alla delar av lärmiljön beaktas. En fungerande skola är alla elevers funktionsrätt. Vi vänder oss också starkt mot förslagen om ett förstärkt medverk-andeansvar för vårdnadshavare och ökat krav på elevers engagemang. Så länge inte skolan kan leva upp till sitt ansvar blir det anmärkningsvärt att öka trycket på föräldrar och elever. Vi ser snarare ett stort behov av att utveckla stödet till barn, föräldrar och familjer så att deras möjligheter och motivation till gymnasiestudier stärks. Vi utvecklar våra synpunkter närmare på punkten 25.2 under synpunkter på utredningens förslag.
07 mars 2017