Nya krav för socialförsäkringen riskerar att slå mot personer med funktionsnedsättning

Regeringen har nyligen presenterat den tredje delen av sin bidragsreform, som påverkar delar av socialförsäkringen. Förslagen innebär att den som bosätter sig i Sverige i framtiden i normalfallet måste ha bott här i fem år – eller ha arbetat och haft en viss inkomst – för att få tillgång till flera ersättningar.

– Det här förstärker de problematiska inslagen i regeringens samlade förändringar. Flera av förslagen riskerar att öka ojämlikheten i samhället och minska möjligheten till delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Vi saknar en analys utifrån Funktionsrättskonventionen och principen om lika rättigheter, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Flera av de ersättningar som omfattas av förslaget berör direkt personer med funktionsnedsättning som bosätter sig i Sverige. Exempelvis berörs omvårdnadsbidrag, merkostnadsersättning och sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning.

– Regeringens förslag riskerar att förstärka redan ojämlika livsvillkor. Omvårdnadsbidraget är exempelvis avgörande för att många föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att delta i samhället på lika villkor som andra, säger Nicklas Mårtensson.

Enligt förslaget ska den som inte uppfyller kravet på bosättningstid kunna kvalificera sig genom arbete och inkomst. Konstruktionen kan framstå som neutral, men förutsättningarna att arbeta ser olika ut. Personer med funktionsnedsättning har generellt betydligt lägre sysselsättningsgrad än befolkningen i övrigt och möter omfattande hinder på arbetsmarknaden.

Risk för diskriminering

I tidigare remissvar har bland annat Diskrimineringsombudsmannen och Institutet för mänskliga rättigheter pekat på risken för indirekt diskriminering. En regel kan vara lika utformad för alla men ändå slå hårdare mot en grupp som saknar möjligheter att uppfylla kraven.

– Vi delar den bedömningen. En modell som bygger på arbetsinkomst riskerar att missgynna personer som på grund av funktionsnedsättning har begränsade möjligheter att arbeta. Om arbetsförmåga blir en förutsättning för att snabbare få del av systemet skapas nya orättvisor.

Regeringen hänvisar till att den som inte uppfyller kvalificeringskraven i stället kan ansöka om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen.

– Men den förklaringen håller inte. Försörjningsstödet är tänkt som ett yttersta och tillfälligt skyddsnät – inte som ett varaktigt alternativ till socialförsäkringen. Att hänvisa människor dit riskerar att befästa ojämlika levnadsvillkor i stället för att säkerställa lika rättigheter.

Del av en bredare omläggning

Förslaget är den tredje delen av regeringens bidragsreform. Redan i höstas riktade Funktionsrätt Sverige kritik mot införandet av bidragstak och aktivitetskrav i försörjningsstödet.

– Vi saknar ett tydligt rättighetsperspektiv i regeringens förslag. Ett bidragstak riskerar att ytterligare försämra levnadsvillkoren för personer som redan lever med mycket små marginaler, och aktivitetskrav som inte tar hänsyn till individuella förutsättningar kan leda till ökad utsatthet och psykisk ohälsa. Välfärden måste vara byggd för hela befolkningen, säger Nicklas Mårtensson.