Nyhet: Möte om styrning av funktionshinderspolitiken
Funktionsrätt Sverige upprepar förslaget att tillsätta en insatsstyrka för att stärka funktionsrättspolitiken, efter ett möte mellan ledamöter i Funktionshinderdelegationen och statssekreterare Elin Almqvist om styrning och uppföljning av politiken.
”Vi har rätt till aktiv involvering i beslut om politiken och ser mötet som ett första steg till en konkret dialog. Det är hög tid för en inkluderande strategi och styrning som ger resultat inom varje politikområde. Vi har väntat länge nog”, kommenterar Nicklas Mårtensson, kanslichef Funktionsrätt Sverige.
Tystnaden har varit närmast total sedan remisstiden för Styrutredningens förslag om funktionshinderpolitiken gick ut i slutet av 2019. Pandemin har ytterligare förvärrat ett redan allvarligt läge för rättighetsbärare som möte funktionshinder. Statssekreteraren betonade vikten av långsiktighet, uppföljning och statistik för att kunna se effekter av åtgärder som tas, men kunde inte säga något om detaljer eller en tidplan för regeringens arbete. Hon berättade att arbete pågår i en statssekreterargrupp och att rapporten ”Respekt för rättigheter?” finns med i arbetet med att koppla konventionen närmare olika områden. Elin Almqvist ville få inspel om vilka myndigheter som bör prioriteras i en sektorsvis styrning och uppföljning av politiken. Hon berättade att satsningen på 23 miljoner per år för uppföljning av det nationella målet har förlängts till 2023. Medlen går till stor del till MFD och Länsstyrelserna som ska stödja kommuner och regioner i arbetet.
Ledamöterna från rörelsen betonade alla myndigheters ansvar och kunskap om rättighetsperspektivet som brister i genomförande runt om i landet liksom att inriktningen mot universell utformning – där allt nytt utgår från variationen i befolkningen – inte fått genomslag. Nu behövs konkret handling för att möta kravet från FN på konventionen som lag eftersom utvecklingen och även rättstillämpningen går bakåt. Rättighetsbärarens roll måste stärkas och rörelsen behöver besked om hur en aktiv och meningsfull involvering i beslut och övervakning ska säkerställas både inför en ny strategi och i genomförandet.
”Regeringen har kommit i gång sent och arbetet brådskar. Under 2008–2018 ökade risken för fattigdom för personer med funktionsnedsättning snabbast i Sverige jämfört med övriga länder i Europa. Det är dags för regering, riksdag och andra makthavare att respektera rättigheter, följa sina åtaganden och ta fram en budgeterad strategisk handlingsplan för hur rättigheterna i konventionen ska genomföras”, avslutar Nicklas Mårtensson.
I en uppföljande skrivelse till regeringen den 23 mars, har vi bidragit med fördjupade inspel med önskan om mer konkret dialog.