Gå direkt till innehåll Gå direkt till meny

”Smit inte undan tillgänglighet på webben”

Tillgänglighet. Sverige talar med kluven tunga i frågan om tillgänglighet på webben. Å ena sidan talar regeringen om mänskliga rättigheter och flaggar för vikten av digital tillgänglighet. Men å andra sidan bromsar man i förhandlingarna om ett EU-direktiv som ställer krav på att offentlig digital information och tjänster på webben ska vara tillgängliga för alla.

Sveriges regering och SKL har tillsammans gått ut och hakat på EU:s devis digitalt först ”Vi digitaliserar Sverige”. Digitalt först innebär att digitala tjänster så långt som möjligt ska vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med landets invånare, med organisationer och med företag.

Parallellt pågår en förhandling om ett EU-direktiv, vars syfte är att ge alla människor, inklusive de som har en funktionsnedsättning rätt till tillgänglig offentlig digital information. Information som rör oss i vardagen, som kan handla om skola, vård eller andra myndighetsfrågor. I denna förhandling tiger regeringen still.

Sedan sekelskiftet har EU haft en policy att alla offentliga webbplatser ska vara tillgängliga för alla, oavsett funktionsvariation. Men det har gått trögt. Efter åratals misslyckade försök kom EU-kommissionen med ett förslag om ett direktiv, med minimiregler för tillgänglig webb på offentliga webbplatser.

Förra året började EU:s IT-ministrar förhandla om den slutliga texten i lagen. IT-jättarna har inte varit sena med att gå ut och vilja begränsa direktivet till information på webben, och därmed undanta tjänster, video, formulär och flera mycket vanliga dokumentformat, som pdf:er och worddokument. Format som vi dagligen ser på offentliga webbplatser.

Utkastet till direktiv blir för varje dag som går och med regeringens goda minne alltmer urvattnat och handlar snart mer om undantag än om rättigheter. 

I praktiken betyder detta att man exempelvis skulle undanta krav på tillgängliga formulär, som möjligheten att skaffa och ha en e-legitimation för att kunna använda en tjänst som en kommun eller myndighet erbjuder. Det kan göra det omöjligt att söka en kurs på universitet, ansöka om föräldrapenning eller studiemedel, använda skolans nätbaserade material och kommunikation, samt söka jobb på en offentlig myndighet om de använder formulär, video eller inloggning som riskerar att undantas i direktivet. Det blir på så sätt ett fortsatt lotteri att veta vad som är tillgängligt.

Handikappförbunden uppmanar nu regeringen och SKL att stå upp för mänskliga rättigheter. Alla invånare har rätt till information om offentligt finansierade tjänster oavsett kanal. Digitala kanaler ska vara tillgängliga fullt ut, och inte bara delvis.

Att undanta så många européer från kommunikation med det offentliga är inte bara otidsenligt det bromsar också utveckling av innovation som möter människors olika behov. Det kan exempelvis handla om textad video med översättning till olika språk.

Till syvende och sist måste all kommunikation ske på mottagarens villkor. Alla som vill och har möjlighet ska kunna använda digitala kanaler. Men den som inte har en dator eller mobil har också rätt till kommunikation.

Stig Nyman, ordförande Handikappförbunden

Pelle Kölhed, styrelseledamot Handikappförbunden

Bengt-Erik Johansson, förbundsordförande Dyslexiförbundet FMLS

Länk till artikeln i Dagens Samhälle