Regeringen beslutade igår om förtydliganden av skollagen, bland annat gällande reglerna kring det tilläggsbelopp som skolor kan få från kommunen för elever med behov av särskilt stöd.
Handikappförbunden välkomnar ett förtydligande av att tilläggsbeloppet också innefattar åtgärder i undervisningssituationen. Oroande är dock att man talar om extraordinära stödåtgärder till elever med stora inlärningssvårigheter, utan att definiera vad dessa begrepp innebär.
”Här vill Handikappförbunden se ett förtydligande, säger Maritha Sedvallsson, ledamot i Handikappförbundens styrelse. Många elever med inlärningssvårigheter blir kraftigt påverkade av brister i lärmiljön. Stökiga klassrumsmiljöer och stora undervisningsgrupper kan för många elever bidra till att mindre inlärningssvårigheter blir större.
Rena tillgänglighetsbrister i den fysiska miljön påverkar också inlärningsförmågan. För andra är i sin tur extra pedagogiska resurser och ett direkt stöd i undervisningssituationen nödvändigt.
Det finns dock andra brister i tillämpningen av tilläggsbeloppet som vi anser att regeringen borde ta på allvar.”Ett huvudproblem är att kommunerna kan och regelmässigt verkar hänvisa till ekonomiska och organisatoriska svårigheter och därmed kringgå sitt ansvar” säger Maritha Sedvallsson. ”Handikappförbunden menar att denna möjlighet borde tas bort.”
Mycket alarmerande är också att flera kommuner helt enkelt låter bli att informera skolor om möjligheten att söka tilläggsbelopp. Ofta hänvisas till att elevens behov ska tillgodoses inom ramen för grundbeloppet.
För en liten friskola blir detta en omöjlig ekvation, då man saknar den kommunala skolans stordriftsfördelar och möjlighet att omfördela resurser. ”Konsekvensen blir att elever i behov av särskilt stöd i praktiken inte omfattas av det fria skolvalet”, säger Maritha Sedvallsson.