Historia

1942 – Första samarbetsorganisationen bildas

Under pågående världskrig rådde stor brist på arbetskraft i Sverige, samtidigt som det rådde hög arbetslöshet bland människor med funktionsnedsättningar. 1942 bildade fyra funktionsrättsförbund Samarbetskommittén för Partiellt Arbetsföra (SAMPAS) för att tillsammans verka för en förbättrad arbetsmarknadssituation för sina medlemmar.

1962 –  Handikappförbundens Centralkommitté (HCK) bildas

Diskussioner om stadgar och samarbetsformer ledde till att Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och De Handikappades Riksförbund konstituerade sig i en ny organisation, HCK.  Med HCK kom fastare former för samverkan. Ett mer kraftfullt intressepolitiskt arbete tog form. Vid årets slut ingick sju organisationer i HCK.

1972 – “Ett samhälle för alla” antas

400 representanter från 20 funktionsrättsförbund samlades i riksdagshuset och antog, efter ett års rådslag, Handlingsprogrammet “Ett samhälle för alla”. Programmet blev basen för både FN:s standardregler för människor med funktionsnedsättning (1993) och FN-konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning.

1981 – FN:s Internationella Handikappår

Funktionsrättsrörelsen och de politiska partierna arbetar fram Handlingsprogram i Handikappfrågor, som antogs av en enig riksdag 1983. Programmet bar tydliga spår av “Ett samhälle för alla”.

HCK anordnade Handikappforum i Göteborg, den största manifestationen någonsin. 15 000  personer besökte utställningar och seminarier. I den avslutande demonstrationen deltog  8 000 personer.

Disabled Peoples International (DPI) bildades i Singapore och fick stort inflytande över FN:s Världsaktionsprogram för Handikappade.

1985 – HCK:s ordförande utses till minister

Funktionsrättsfrågorna får större tyngd i regeringsarbetet genom att Bengt Lindqvist utses till biträdande socialminister.

1993 – Handikappförbundens samarbetsorgan bildas

Samarbetet i det funktionsrättspolitiska intressearbetet betonades. Nya stadgar innebar en stark markering av medlemsförbundens ställning. En principiell vetorätt för enskilda förbund infördes då beslut i samarbetsorganet gick emot deras egna hjärtefrågor.

1993 antog FNs generalförsamling 22 Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet.

2000 – Nytt Handlingsprogram i funktionshindersfrågor

Riksdagen antar en Nationell Handlingsplan för funktionsrättspolitiken, som nu får ett nytt perspektiv – Från Patient till Medborgare.

2008 – Ny FN-konvention om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning

Den 4 december beslutade den svenska regeringen att FN-konventionen från 2006 skulle tillträdas. Sverige anslöt sig också till det frivilliga protokollet om enskild klagorätt. Konventionen gäller från och med 2009.

2022 – Ett oberoende institut för mänskliga rättigheter inrättades i Sverige

Institutet uppgift är att följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige och uppfyller funktionen av oberoende mekanism enligt artikel 33.2 i Funktionsrättskonventionen.