Vill du veta vad patientlagen innebär? Ladda ned vårt fickkort via länken:
Det fanns en stor förväntan på patientlagen när den kom för snart tio år sedan, men missnöjet är idag stort. Lagen, som sätter upp skyldigheter för sjukvården, används inte som det var tänkt.
Myndighetsutredningar har konstaterat att patientlagen är en lag utan genomslag, på vissa punkter har det till och med blivit sämre sedan lagen kom till.
Flera av Funktionsrätt Sveriges 53 medlemsförbund, med närmare 400 000 medlemmar, har gjort egna undersökningar som bekräftar bilden.
Patientlagen syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning inom hälso- och sjukvårdsverksamhet och till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Arrangör: Funktionsrätt Sverige, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet GPCC
Finns det någon ansvarig för att patientlagen fortfarande nio år efter att den infördes inte följs? Lagen är en skyldighetslag för hälso- och sjukvården, men den efterlevs inte så som det var tänkt. Spelar det någon roll? Om ja, vad gör vi åt det?
Se seminariet i spelaren!
Patientlagen (2015) var tänkt att stärka patientens ställning och möjlighet till delaktighet, vilket är förutsättningar för en personcentrerad vård. Men flera utvärderingar har visat att detta inte skett, över tid finns få tecken på förbättringar i lagens efterlevnad, enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Forskning visar att en välfungerande personcentrerad vård där centrala komponenter i patientlagen sitter som en rutin i det dagliga kliniska arbetet underlättar och effektiviserar för vårdpersonalen. På detta seminarium presenteras en ny bok i ämnet och en undersökning i socialutskottet om hur partierna ser på att lagen inte följs. Debatten handlar om: Hur ska vi få patientlagen att fungera?
Medverkande:
Marie Sten, vice ordförande, Funktionsrätt Sverige
Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Anna-Clara Collén, sjukhuschef, Visby Lasarett
Ulf Petrusson, professor i rättsvetenskap och forskare, GPCC, Göteborgs universitet
Axel Wolf, centrumföreståndare, GPCC, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Nicklas Sandström, regionpolitiker (M), Västerbotten, ledamot i SKR:s sjukvårdsdelegation, Region Västerbotten och SKR
Fredrik Hed, medicinjournalist och moderator
Vad krävs för att Patientlagen ska efterlevas?
Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) är ett nationellt tvärvetenskapligt forskningscentrum. Det övergripande målet att stödja och genomföra forskning av hög kvalitet inom personcentrerad vård. Just personcentrerad vård är en förutsättning för att patientlagen ska fungera och kunna implementeras.
GPCC konstaterar att sjukvården ska drivas proaktivt utifrån kvalitet istället för att som idag utvärdera sjukvården, framför allt kostnadsmässigt, i efterhand. När vi de facto börjar praktisera följsamhet till patientlagen visar forskning att det kan leda till såväl högre kvalitet som förbättrad kostnadsutveckling.
Seminariet om patientlagen är ett samarbete mellan Funktionsrätt Sverige och Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC)
Vårt mål är att samhället på ett systematiskt sätt ska sträva efter att alla patienter känner sig 100 procent delaktiga i sin egen vård. Till 2026 måste därför alla regioner och kommuner ha infört patientlagen, ett löfte som ska undertecknas av region- och kommunchefer. Verktygen finns, evidensen finns, liksom viljan ute i sjukvården. Nu krävs handling från politiken.
Patientlagen
Vård- och omsorgsanalys senaste utvärdering av Patientlagen
Sammanställning av enkät till politiker i socialutskottet
Funktionsrätt Sverige gjorde en enkät till alla partier i socialutskottet i december 2023. Samtliga partier svarade ja på om det ur ett demokratiperspektiv är besvärande att patientlagen inte efterlevs. Fem av åtta partier svarade ja på frågan om det är dags att införa något sanktionssystem när patientlagen inte följs.