En åldrande befolkning, omotiverade regionala skillnader och begränsade resurser ställer krav på en reformering av den svenska hälso- och sjukvården. Utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård” har tagit fram en gemensam målbild och färdplan för omställningen till en ”God och nära vård”. Omställningen som ska leda till en mer tillgänglig och närmare vård och ett skifte till personcentrerad vård. Men vad innebär det här egentligen? För att ge svar på det har Funktionsrätt Sverige och Centrum för Personcentrerad vård vid Göteborgs universitet arrangerat en grundkurs.

Den svenska hälso- och sjukvården har förändrats i omgångar. Några av de största förändringarna skedde mellan 60-talet och 90-talet då bland annat landstingen (nu regionerna) tog över flera av statens ansvarsområden. Därefter har det inte skett några stora förändringar, förrän nu. En åldrande befolkning med multipla hälsoproblem, omotiverade regionala skillnader i bland annat tillgänglighet, snabba medicinska framsteg och begränsade resurser ställer krav på kostnadskontroll och en omfattande reformering av den svenska hälso- och sjukvårdens styrning och organisering.

Samma reformering pågår också internationellt med en strävan mot ett mer integrerat personcentrerat arbetssätt, vilket innebär att patienten först och främst ska ses som en person med unika behov, erfarenheter och mänskliga resurser och inte objektifieras till en sjuk kropp, ett tillstånd eller en diagnos. I Sverige har utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård” arbetat med att ta fram en gemensam målbild och en färdplan för omstruktureringen av hälso- och sjukvården. Denna omställning ’God och nära vård’ innebär en mer tillgänglig och närmare vård och ett skifte från dagens hälsosystem som är uppbyggt kring sjukdomar och institutioner, till ett system som är designat för människor.

Kärnan i God och nära vård är alltså ett personcentrerat förhållningssätt. Men vilken nytta har jag som patient av en personcentrerad vård? Hur vet jag om den vård jag får är personcentrerad? Hur ska jag kräva att få personcentrerad vård? Är personcentrerad vård evidensbaserad? Vad säger forskningen? Vad säger etiken?  Vad säger lagstiftningen?

Funktionsrätt Sverige och Centrum för Personcentrerad Vård (GPCC) vid Göteborgs universitet, har under hösten 2021 arrangerat en grundkurs i personcentrerad vård. Kursen har getts vid fyra tillfällen med olika teman. Varje tillfälle har bestått av flera korta föredrag, diskussion i mindre grupper samt ett avslutande panelsamtal. Ta gärna det av utbildningarna i efterhand.

Grundkursens fyra utbildningstillfällen

Tisdag 21/9 kl. 13-16 Introduktion till personcentrerad vård. Ta del av webbinariet i efterhand, antingen i spelaren nedan eller direkt via spellistan på Youtube:

Spellista på Youtube

 

 

Onsdag 29/9 kl. 13-16 Personcentrerad vård i praktiken. Ta del av webbinariet i efterhand. (kommer inom kort)

Onsdag 6/10 kl. 13-16 Möjligheter och utmaningar i omställningen till personcentrerad vård. Ta del av webbinariet i efterhand. (kommer inom kort)

Torsdag 14/10 kl. 13-16 Forskning om och evidens kring personcentrerad vård. Ta del av webbinariet i efterhand. (kommer inom kort)