Svar: För barns rättigheter och trygghet – En ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga
Sammanfattning av remissen:
Regeringskansliet föreslår att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården.
Förslagen ska åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag.
Ett starkare barnrättsperspektiv föreslås bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Vidare föreslås rätten till offentligt biträde förtydligas och utökas.
I den nya lagen om omhändertagande för vård av barn och unga föreslås även en ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning för att åstadkomma ökad trygghet och stabilitet för barn som är placerade i familjehem.
I detta syfte föreslås det också bli möjligt att i vissa fall avvisa en vårdnadshavares begäran om att ett omhändertagande ska upphöra. För att omhändertaganden bättre ska svara mot barns och ungas behov av skydd och vård föreslås också att förutsättningarna för vilka förhållanden i hemmet och vilka beteenden som kan utgöra grund för ett omhändertagande för vård ska justeras och kompletteras i vissa avseenden.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Sammanfattning av remissvaret:
Funktionsrätt Sverige välkomnar ambitionen i utkastet till lagrådsremiss att stärka barns rättigheter och trygghet genom en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga, och delar bedömningen att förslagen i flera avseenden kan stärka skydd och rättssäkerhet. Samtidigt konstateras att funktionsrättsperspektivet är otillräckligt integrerat i lagförslagen, trots att en mycket stor andel av målgruppen utgörs av barn och unga med funktionsnedsättning.
Vi hänvisar till skarp kritik från FN:s barnrättskommitté och FN:s funktionsrättskommitté avseende samhällsvården i Sverige, särskilt gällande tvångsåtgärder, bristande tillsyn, våld och avsaknad av tillgängliga klagomålsmekanismer.
Funktionsrätt Sverige avstyrker flera centrala förslag, bland annat överföringen av särskilda befogenheter till en ny lag, begränsningar i barns rätt till information samt utvidgningen av grunden ”eget beteende” för omhändertagande. Särskilt kritiseras risken att funktionsrelaterade beteenden, psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska tillstånd indirekt ska legitimera tvångsvård, vilket står i strid med internationella åtaganden och riskerar ökad institutionalisering.
Funktionsrätt Sverige efterfrågar tydliga krav på tillgänglig och individanpassad kommunikation, funktionsrättskompetens i utredningar och hos offentliga biträden samt stärkt delaktighet för barn med funktionsnedsättning. Avslutningsvis uppmanas regeringen att pausa lagstiftningsprocessen och genomföra en barnkonsekvensanalys och en funktionsrättskonsekvensanalys innan lagrådsremissen förs vidare.