Svar: Produktivitetskommissionens betänkanden Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) och Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96)

Läs remisserna här: Goda möjligheter till ökat välstånd och Fler möjligheter till ökat välstånd

Sammanfattning av remisserna från Produktivitetskommissionen

Produktivitetskommissionens uppdrag är att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten, identifiera hinder mot och möjligheter till att höja produktivitetstillväxten i Sverige samt lämna förslag för att höja produktivitetstillväxten i både näringslivet och offentlig sektor.

Produktivitetskommissionen lämnade i april 2024 ett delbetänkande som behandlade vissa av de områden som kommissionen har haft i uppdrag att analysera. Dessa var regelförenkling, bostäder och byggande, tillståndsprocesser, transportinfrastruktur, delar av utbildningsväsendet, skatter, kommuner samt vissa aspekter kring produktivitet i offentlig sektor i övrigt.

I slutbetänkandet behandlas övriga områden i kommissionens uppdrag samt andra områden som kommissionen bedömt är av särskild betydelse. Områden som tas upp i slutbetänkandet är teknisk utveckling, forskning och innovation, kompetensförsörjning, kapitalförsörjning och konkurrens. Betänkandet innehåller även särskilda kapitel om kriminalitet och tillit, energiförsörjning, digitalisering, bostadsmarknaden och industripolitik. Offentlig sektor utgör en stor del av svensk ekonomi och ägnas därför relativt mycket utrymme i slutbetänkandet. Fokus är på konkurrens inom välfärdssektorn, offentlig upphandling, administration i offentlig sektor samt hälso- och sjukvård.

Sammanfattning av Funktionsrätt Sveriges remissvar:
Att stärka Sveriges produktivitet och effektivitet i offentlig sektor är en viktig faktor för ett ökat välstånd, men Funktionsrätt Sverige vill understryka att en hållbar produktivitetsökning förutsätter att hela befolkningens potential tas tillvara. Medan regeringen uttryckt ambitioner om att stärka funktionsrättsperspektivet, går den faktiska utvecklingen i motsatt riktning med skarp kritik från FN som följd. Sverige saknar i dag nödvändiga reformer av lagstiftning, budget och uppföljning. Vilket är nödvändiga förutsättningar för verklig och varaktig samhällsförändring på funktionsrättsområdet. Den nuvarande tyngdpunkten på kunskapshöjande insatser räcker inte för att vända den negativa trenden.

Produktivitetskommissionen har lämnat ett stort antal bedömningar och förslag, men trots detta omfattande material saknas ett genomgående funktionsrättsperspektiv i bedömningar, förslag och konsekvensbeskrivningar. Vi menar att en ekonomi som exkluderar 15–20 % av befolkningen från full delaktighet är en i grunden ineffektiv ekonomi. För att nå målet om ökat välstånd på bästa möjliga sätt är det nödvändigt att komplettera kommissionens slutsatser med insikter om hur ojämlikhet och bristande tillgänglighet utgör direkta hinder för samhällets produktivitet. Kommissionens samtliga förslag och bedömningar måste kompletteras med konsekvensanalyser ur ett funktionsrättsperspektiv, i enlighet med de allmänna åtagandena i artikel 4 i Funktionsrättskonventionen.